Begreppen Kosovokriget och Kosovokonflikten används ofta omväxlande för att beskriva två väpnade konflikter som utspelade sig nära varandra i tid, ibland till och med parallellt. Mellan 1998 och 1999 stod Serbien och Kosovo i krig mot varandra. Spänningarna tog dock sin början redan 1996, när den dåvarande jugoslaviske presidenten Slobodan Milošević deklarerade att Kosovo skulle förbliva en del av Serbien. Uttalandet möttes av ett väpnat och våldsamt motstånd från landets albansktalande befolkning.
Vändpunkten kom 1999, då serbiska trupper enligt uppgift dödade 45 albaner i byn Račak i södra Kosovo. Massakern väckte internationell upprördhet och ledde till att Nato (North Atlantic Treaty Organization) ingrep militärt. Som svar på händelsen i Račak bombade alliansen Serbien under fyra månader, innan Milošević i juni 1999 accepterade en fredplan och de serbiska styrkorna drogs tillbaka från provinsen.
Kriget fick allvarliga konsekvenser för både natur och människor. Enligt webbplatsen Global Issues erkände Nato i mars 2000 att man hade bombarderat Kosovo med hela tio ton utarmat uran i form av projektiler. Bombningarna av oljeraffinaderier och industriella anläggningar ledde dessutom till att stora moln av giftiga kemikalier släpptes ut i atmosfären.
En FN-rapport som citeras av Global Issues konstaterar att bombningarna av Kosovo fick en "förödande effekt" på miljön. Folkhälsan, jordbruket, samhällsviktiga tjänster, sysselsättningen, floder, sjöar och livsmedelskedjan var bara några av de faktorer som drabbades av luftangreppen. Bland de miljöhotspots som pekats ut av FN finns Belgrad, Pancevo, Kragujevac, Novi Sad och Bor. Rapporten understryker också att den långsiktiga miljöpåverkan vid det här laget fortfarande var svår att bedöma i sin fulla omfattning.
Även den mänskliga kostnaden blev hög. Organisationen Human Rights Watch har dokumenterat att minst 488 civila dödades i 90 olika attacker, framför allt till följd av klusterbomber fällna av Nato. Den jugoslaviska regeringen hävdade dock att antalet dödade civila var betydligt högre – mellan 1 200 och 5 700 personer.
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) bärgade 2 788 kroppar ur massgravar i Jugoslavien. Det har aldrig helt klarlagts i vilken utsträckning dessa dödsfall var resultatet av krigsbrott. Antalet civila som dödades till följd av den jugoslaviska milisens och säkerhetsstyrkornas agerande har uppskattats på olika sätt, men det amerikanska utrikesdepartementet bedömde att siffran sannolikt ligger runt 10 000 personer. USA motiverade sitt angrepp på Jugoslavien med att det var ett svar på grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online