1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kalorier och näring i skolmaten – så fungerar reglerna

Kalorier och näring i skolmaten

Det nationella skollunchprogrammet (National School Lunch Program, NSLP) styr vilka livsmedel som serveras på de flesta skolor i hela USA. Offentliga skolor, privata skolor och anläggningar för barnomsorg med boende – sammanlagt cirka 101 000 enheter – deltar i programmet. Näringen och kaloriinnehållet i skolmaten övervakas noggrant för att ge växande barn en hälsosam kost.

Krav för att delta

Skolor som deltar i det nationella skollunchprogrammet får kontantstöd och donerade varor från USA:s jordbruksdepartement (USDA) för varje serverad måltid. För att få dessa förmåner måste skolorna uppfylla flera krav. Skolan måste servera federalt godkända luncher som uppfyller de amerikanska kostråden från 1995 (Dietary Guidelines for Americans). Även om riktlinjerna uppdateras vart femte år använde programmet fortfarande riktlinjerna från 1995 per juli 2008. Skolorna måste dessutom erbjuda gratis eller rabatterade luncher till barn som inte har råd att betala fullt pris.

Kostriktlinjer

Enligt kostråden från 1995 får högst 30 procent av en individs kalorier komma från fett, och mindre än 10 procent av kalorierna får komma från mättat fett. Skolluncherna måste också tillgodose en tredjedel av de rekommenderade dagliga intagen av protein, järn, kalcium, kalorier samt vitamin A och C.

Det finns två nivåer av livsmedel och drycker som kan erbjudas eleverna. Varje nivå har specifika riktlinjer för livsmedlen inom den, liksom regler för när och var livsmedel på den nivån får serveras.

Nivå 1-livsmedel

Livsmedel i nivå 1 är sådana som får ges till alla elever när som helst. Nivå 1-livsmedel får innehålla högst 200 kalorier, varav högst 35 procent får komma från fett. Mindre än 10 procent av kalorierna får komma från mättat fett, och livsmedlen får inte innehålla transfett. Dessutom får högst 35 procent av kalorierna komma från socker totalt, och natriumhalten måste vara högst 200 mg. Exempel på nivå 1-livsmedel är färska frukter, torkad frukt, grönsaker, bagels av 100 procent fullkorn samt juice med 100 procent frukt eller grönsak.

Nivå 2-livsmedel

Nivå 2-livsmedel får endast serveras till gymnasieelever efter skoldagens slut. Hit hör förpackade snacks och läskedrycker. Snacksen får dock fortfarande inte innehålla mer än 200 kalorier per portion och måste följa samma näringskrav som anges för nivå 1-livsmedel. Läskedrycker måste vara sockerfria och koffeinfria, sötade med icke-näringsgivande sötningsmedel och innehålla färre än fem kalorier per portion. Dryckerna får inte heller berikas med vitaminer eller andra näringsämnen. Exempel på nivå 2-livsmedel är bakade chips med låg salthalt, saltkringlor, kex, grahamskex och glasspinnar med låg fett- och sockerhalt.

Att tänka på

Även om ovanstående näringskrav är utformade för att hjälpa barn göra bra matval i skolan, hittar många barn vägar runt dem. Ett snacks med mindre än 200 kalorier per portion kan till exempel innehålla flera portioner i samma påse, och barn äter ofta upp hela förpackningen. Många skolor erbjuder dessutom à la carte-alternativ, vilket gör att eleverna kan kombinera en mängd olika livsmedel och i slutändan konsumera fler kalorier än avsett. Det individuella intaget av näring och kalorier beror i slutänden på barnets egna matvanor.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online