En god näring är avgörande för personer som genomgår njurdialys. Dialys ordineras när njurarna inte längre klarar av att avlägsna allt avfall och all överflödig vätska från blodet och kroppen. Men dialysen ensam renar inte bort alla gifter – avfallsprodukter ansamlas i kroppen mellan behandlingarna. Att få i sig tillräckligt med protein och samtidigt undvika vissa livsmedel kan förbättra både patientens hälsa och välbefinnande. Rätt kost minskar risken för komplikationer vid svår njursvikt. Dialyspatienter behöver ofta följa en särskild diet, och deras vätskeintag är vanligtvis begränsat.
Prata med din läkare, en renal dietist på din dialysavdelning eller en representant för Njurförbundet för att vara säker på att du förstår vad du bör – och inte bör – äta under pågående dialysbehandling. Var inte rädd för att ställa frågor. Det pågår mycket i ditt liv just nu, och det är inte alltid lätt att ta till all information. Se till att både du och alla som lagar mat i hemmet vet vilka livsmedel du får äta och vilka du ska undvika.
Att få i sig tillräckligt med protein är extra viktigt under dialysbehandlingen. En person i dialys bör äta minst cirka 225 gram magert kött per dag, exempelvis kyckling, kalkon, fisk eller skaldjur. Protein hjälper till att reparera skadad vävnad och bygga muskler. Njursjukdom leder dessutom till proteinförlust, vilket gör ett tillräckligt proteinintag avgörande för patientens hälsa. En renal dietist kan ge dig konkreta råd om hur du når upp till ditt behov. Personer som genomgår peritonealdialys behöver ofta öka sitt proteinintag ytterligare, eftersom protein går förlorat tillsammans med den avlägsnade bukvätskan.
Livsmedel med högt natriuminnehåll, såsom snabbmat och charkuterier, bör däremot undvikas eftersom de kan höja blodtrycket och öka vätskeansamlingen i kroppen. Ett begränsat saltintag hjälper till att upprätthålla en bra vätskebalans hos personer i dialys.
Livsmedel med höga halter kalium och fosfor bör också undvikas. Förhöjda kaliumvärden är ett vanligt problem för dialyspatienter och kan i värsta fall påverka hjärtritmen. Även fosfornivån måste hållas under kontroll, eftersom fosfor inte avlägsnas effektivt vid dialysbehandlingar. Att minska intaget av mejeriprodukter och andra fosforrika livsmedel är därför ytterligare en viktig del av kosten. På grund av det minskade mejeriintaget kan din läkare även ordinera kalciumtillskott.
Vätska som stannar kvar i kroppen ger ökad viktuppgång mellan dialysbehandlingarna. Personer som tenderar att lagra vätska bör begränsa sitt intag till cirka 1,5–2 liter per dag (motsvarande 6–8 koppar). Eftersom dialyspatienter urinerar sällan behöver vätskeintaget strikt kontrolleras. Överskottsvätska kan annars ansamlas i lungorna, runt hjärtat och i anklarna, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.
Kom ihåg att vätska inte bara kommer från dryck – soppor, frukt och grönsaker bidrar också. Genom att arbeta nära tillsammans med ditt vårdteam kan du skapa en kostplan som passar just dina behov och som ger dig bästa möjliga förutsättningar att må bra under dialysbehandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online