Kalorin har dominerat världen av viktkontroll och kost sedan den kopplades samman med mat och näring i början av 1900-talet. Sedan dess har kraven på märkning av livsmedelsförpackningar blivit allt striktare och omfattar idag inte bara kaloriinnehåll utan även portionsstorlek, näringsvärden, ingredienser och information om tillverkaren.
Begreppet kalori tillskrivs Wilbur O. Atwater, som myntade termen 1860 och definierade den som ett mått på den energi som krävs för att värma ett kilogram vatten en grad Celsius. Idag är kalorin mest känd som ett mått på matens energi – den enhet som används för att beräkna både kaloriintag och kaloriförbrukning.
Kalorier kommer från olika näringsämnen i olika mängder. Ett gram fett innehåller nio kalorier, medan ett gram kolhydrater respektive protein innehåller fyra kalorier vardera. Ämnen som koffein, mineraler och vatten innehåller däremot inga kalorier alls. De flesta livsmedelsetiketter anger hur många kalorier som kommer från fett, men de är inte skyldiga att redovisa kaloribidraget från övriga näringsämnen.
Amerikanska Livsmedels- och läkemedelsverket (FDA) tillåter en felmarginal på 20 procent på näringsdeklarationer. Värdena får dessutom avrundas uppåt eller nedåt till närmaste 10 eller 50 kalorier beroende på portionsstorleken. Detta beror på variationer i matberedning och på att det är omöjligt att få fram en helt exakt siffra. Grönsaker odlas exempelvis på olika sätt i olika delar av världen och finns i många olika sorter, vilket gör att kaloriinnehållet och övriga näringsvärden alltid varierar något.
När du väl vant dig vid att räkna kalorier och läsa näringsdeklarationer blir det mycket lättare att övervaka och styra din kroppsvikt. Genom att hålla koll på den energi du får i dig via maten och den energi du förbrukar genom aktivitet kan du ta kontroll över vikten. Kalorier som inte förbrukas lagras i kroppen som fett. Omvänt, om du förbrukar mer energi än du får i dig, använde kroppen det lagrade fettet som bränsle. För att uppnå och behålla en hälsosam vikt gäller det alltså att balansera kaloriintaget mot kaloriförbrukningen – och anpassa båda efter din nuvarande vikt och dina mål.
En vanlig rekommendation är att cirka 30 procent av dagens kalorier kommer från fett, 55 procent från kolhydrater och 15 procent från protein. Det kan låta som krångliga beräkningar, men så länge du regelbundet äter fettsnål mat med måttliga mängder kolhydrater och protein ligger du troligen redan rätt till. Är du däremot överviktig kan det vara ett tecken på att ditt kaloriintag och din energiförbrukning behöver justeras.
Modedieter har ofta gått mot extrema lösningar som total avståndstagande från kolhydrater eller fett, eller extremt hög fiberkonsumtion. Sådana dieter kan ge snabb, tillfällig viktminskning, men det är svårt att leva med dem på lång sikt. Att räkna kalorier är ett mer realistiskt sätt att kontrollera vikten, särskilt om du samtidigt följer upp hur mycket energi du förbrukar genom träning. Styrketräning som bygger muskler ökar dessutom kroppens kaloriförbränning, eftersom musklerna använder kalorier som bränsle och för reparation.
Innan du startar någon ny kostplan bör du prata med din läkare om vad som passar bäst för dina hälsobehov och din livsstil. En läkare eller nutritionist kan ge dig råd som är anpassade efter just din hälsosituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online