På en juicediet, eller juicefasta, får kroppen i sig viktiga vitaminer, mineraler och kalorier i flytande form genom olika grönsaks- och fruktjuicer. Förespråkare för juicedieten lyfter fram dess gynnsamma effekter, bland annat avgiftning, förbättrad matsmältning, ett stärkt immunförsvar och högre energinivå. Vissa menar även att juicedieten kan hjälpa till med viktminskning, även om dietböcker och webbplatser ofta är oense om just den punkten.
Fast föda ger kroppen viktiga näringsämnen, protein, fett, fibrer och kalorier. Frukt och grönsaker består däremot av snabbt smältbara kolhydrater. Av den anledningen pågår en juicefasta oftast bara en enda dag, eller högst några dagar. Många gör juicedieten till en månatlig eller årlig ritual.
Juicedieten saktar ner kroppens ämnesomsättning, vilket ger en långsammare fettförbränning. Utan fast föda tappar de flesta energi och upplever hunger medan kroppen anpassar sig. Vissa använder sin "fasta" i en dag eller två som förberedelse innan de startar ett vanligt viktnedgångsprogram med fast föda.
Juicedieter förlitar sig på vitaminrika frukter som ananas, äpplen, mango, persikor och bär, samt näringsrika grönsaker som morötter, selleri, grönkål, vitkål, spenat och rödbetor. Juice på granatäpple, druvor och tranbär innehåller rikliga mängder antioxidanter som kan hjälpa till att bekämpa och förebygga cancer.
Många dietwebbplatser och böcker rekommenderar även vetegräsjuice, framställd av extrakt från agropyron-växten. Denna kraftigt koncentrerade juice dricks i mycket små portioner och hjälper kroppen att få i sig nödvändigt kalcium, järn, magnesium och zink.
Skala grova skal och ta bort kärnor och frön innan du pressar juicen. Experter rekommenderar färskpressad juice framför färdigköpta juicer från mataffären, eftersom de flesta av dem innehåller salt, socker och konserveringsmedel.
Moderna juicepressar separerar juicen från fibrerna, vilket gör att näringsämnena lättare tas upp av kroppen. För vissa råvaror, exempelvis vetegräs, finns specialanpassade juicepressar.
För variationens skull byter juicedieter ständigt ingredienser och receptkombinationer. Eftersom olika frukter och grönsaker har olika kemisk sammansättning hjälper detta kroppen att få i sig hela spektrumet av nödvändiga vitaminer och mineraler.
Juicefastor kan leda till vätskebrist, så välj gärna juicer med högt vatteninnehåll, exempelvis vattenmelon, gurka och selleri. Vissa juicefastor tillåter även andra vätskor, som te, buljong och lösliga kosttillskott. Nästan alla juicedieter rekommenderar att du undviker kaffe, sockerfyllda drycker och alkohol.
Det totala dagliga intaget av juice ligger vanligtvis på mellan 1 och 2 liter, uppdelat i regelbundna portioner om cirka 2,5–3,5 dl, kompletterat med vanligt vatten. Vissa juicedieter rekommenderar att fasta under varmare årstider, när frukt och grönsaker är mogna och lättillgängliga.
Många undviker starkt syrliga citrusjuicer helt, eller begränsar intaget till senare på dagen. Då har magen och matsmältningssystemet varit aktiva ett tag och klarar syrliga juicer bättre, utan kramper eller upprört magkänsla.
Juicefastan avslutas när du gradvis går tillbaka till en normal kost. Börja med vanlig frukt och grönsaker. När kroppen vänjer sig igen kan du successivt lägga till fisk och därefter kött.
Många vanliga dieter betonar användningen av näringsrika juicer, exempelvis grapefrukt- eller vetegräsjuice, som ett dagligt tillskott även vid en strikt kost med fast föda. Förespråkare hävdar att en strikt juicefasta, utförd regelbundet, renar kroppen från gifter och förbättrar matsmältningen avsevärt.
En juicediet passar inte alla. Läkare rekommenderar att gravida eller ammande kvinnor undviker juicefasta. Varningen gäller även personer som återhämtar sig efter en operation, de med kronisk sjukdom, samt de som lider av anemi, lågt blodtryck eller diabetes.
Tillfälliga biverkningar av en juicediet kan vara trötthet, vätskebrist, magkramper, diarré och huvudvärk. Konsultera alltid en läkare innan du påbörjar en juicefasta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online