Aminosyror är organiska föreningar som tillsammans bildar proteiner – de grundläggande byggstenarna i alla levande celler. Utan proteiner skulle inget liv kunna existera, eftersom de deltar i praktiskt taget varje biologisk process i kroppen.
Alla aminosyror byggs upp av samma grundämnen: kol, väte, syre, kväve och i vissa fall svavel. I naturen finns det närmare 80 olika aminosyror, men människokroppen använder endast 20 av dessa för att tillverka de proteiner den behöver.
Människokroppen kan själv producera endast 12 av de 20 aminosyror den behöver för att fungera, enligt läkaren Elson Haas, författare till boken Staying Healthy with Nutrition. De åtta återstående aminosyrorna, som kroppen inte kan bilda själv, kallas essentiella aminosyror och måste tillföras via kosten.
Kroppen lagrar inte aminosyror över tid. Det innebär att om du inte får i dig de essentiella aminosyrorna regelbundet kan kroppen drabbas av proteinbrist.
Alla proteiner består av långa kedjor av aminosyror. Det är ordningen och typen av aminosyror i en kedja som avgör proteinets funktion och egenskaper. Eftersom proteiner är nödvändiga för varje biologisk funktion är aminosyrorna minst lika viktiga.
Kroppen tillverkar proteiner kontinuerligt och har därför ett ständigt behov av aminosyror. Utöver sin roll som byggmaterial förekommer aminosyror även fria i kroppen, där de ofta fungerar som kemiska budbärare som reglerar olika processer.
En aminosyras grundstruktur består av en kolatom som är bunden till en väteatom, en aminogrupp (NH₂), en karboxylgrupp (COOH) samt en sidokedja som kallas R-grupp. R-gruppen varierar kraftigt mellan olika aminosyror och är just den delen som bestämmer aminosyrans kemiska egenskaper.
R-gruppen kan vara mycket enkel, som väteatomen hos glycin, eller mer komplex, som den aromatiska ringen hos tyrosin. Denna variation gör att de 20 aminosyrorna kan kombineras på nästintill oändligt många sätt.
Om de åtta essentiella aminosyrorna inte intas i tillräckliga mängder kan kroppen inte producera protein effektivt. Vid brist riskerar kroppen dessutom att inte kunna utnyttja de icke-essentiella aminosyrorna, som då utsöndras i urinen i form av ämnen som urea och kreatinin.
Aminosyrabrist är vanligare hos personer med allvarlig undernäring, nedsat näringsupptag eller starkt begränsade kostvanor, till exempel vid strikt vegetarianism utan noggrann planering.
Fel i aminosyresekvensen kan leda till allvarliga sjukdomar. Sikelcellsanemi uppstår till exempel genom ett enda fel i hemoglobinmolekylens aminosyresekvens. Detta fel gör att hemoglobinet, som transporterar syre i blodet, deformeras och kan blockera blodkärl.
Andra sjukdomar, såsom fenyketonuri och lönnlurssjuka (maple syrup urine disease), orsakas av att kroppen saknar förmågan att normalt bryta ned vissa aminosyror. Dessa tillstånd upptäcks ofta tidigt i livet via screening och kräver livslång kostbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online