Nutrition kan definieras som den föda eller näring som krävs för att en organism ska kunna växa, förbli frisk och livskraftig. Begreppet avser även processen att tillföra eller ta emot mat och andra livsuppehållande ämnen. Inom näringsläran studeras vilka typer av livsmedel som behövs för att en organism ska trivas, samt hur organismen tar upp näring genom matsmältningen. Allt levande behöver rätt näring för att överleva. För människan kan kosten vara så enkel som en gröt eller så komplex som en femstjärnig middag.
I hundratals år trodde de gamla grekerna att all mat innehöll ett enda viktigt näringsämne, eftersom människor kunde överleva på mycket olika kostvanor – från fiskbaserad kost längs kusterna till kött- och spannmålsbaserad kost i inlandet. Det var inte förrän på 1700-talet som forskare i Europa började analysera livsmedel och insåg att en rad olika näringskällor krävdes för god hälsa.
År 1753 kopplade den engelske forskaren James Lind sjukdomen skörbjugg hos sjömän till brist på färsk frukt i kosten. När citronsaft och apelsiner lades till de torkade köttransonerna kunde sjömännen överleva i månader med relativt god hälsa. Under 1800-talet överlevde en soldat som blivit skjuten i magen, men han fick en öppen hålighet i buken. Den amerikanske läkaren William Beaumont kunde genom detta hål observera hur soldatens mage fungerade inifrån och drog slutsatsen att magen inte maler maten mekaniskt utan löser upp den – och att olika livsmedel bryts ner i olika takt. Genom åren har dessa och andra observationer bidragit till utvecklingen av den moderna näringsläran.
Effekterna av undernäring syns sällan i USA idag. Sjukdomar som rakit, orsakad av brist på D-vitamin, är ovanliga nu när livsmedel ofta berikas med vitaminer. Det som däremot blir allt vanligare i industrialiserade länder är effekterna av övernäring, där fetma och relaterade komplikationer som diabetes och hjärtsjukdom ökar.
Man vet idag att mänsklig näring består av essentiella byggstenar, och att alla måste finnas med för god hälsa. Proteiner är värdefulla för att bygga upp och underhålla muskler och organsystem. Kolhydrater ger energi. Fett är nödvändig näring för hud, hår och organ. Essentiella mineraler och vitaminer tillförs via en mångfald av livsmedel och utför hundratals uppgifter, från att upprätthålla mental vakenhet till att bygga starka ben. Vatten är också ett essentiellt näringsämne och nödvändigt för att upprätthålla nästan alla system i människokroppen, som består av 60 procent vatten.
Världens varierade geografi och ofta mycket olika kostvanor gör det lätt att förstå varför de gamla grekerna en gång trodde att all mat i grunden var densamma och innehöll de näringsämnen som behövs för tillväxt och hälsa. En typisk japansk kost ger samma näringsämnen som en medelhavskost eller nordeuropeisk kost, eftersom näringsbyggstenarna finns i ett rikt utbud av livsmedel världen över.
Det skulle teoretiskt vara möjligt att ta fram en torrfoderkost för människor med "komplett och balanserad" näring, liknande hundfoder. Precis som hundfoder skulle en sådan kost kunna hålla en människa i relativt god hälsa under en rimligt lång livslängd. Det skulle dock skapa ett onaturligt känsligt och sårbart matsmältningssystem, vilket skulle göra oss oförmögna att variera kosten utan magbesvär. Kosten skulle dessutom sakna mikronäringsämnen som behövs för optimal hälsa, exempelvis enzymer och probiotika som finns naturligt i färsk mat. Den skulle också vara smaklös och tråkig – en viktig del av god näring är nämligen den njutning vi får både av att äta och av att laga mat åt andra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online