När många hör ordet fasta tänker de på att avstå från mat i 24 timmar en viss högtidsdag, vilket är vanligt inom flera religioner. Du kanske tänker på att undvika din favoritmat under den kristna fastetiden, eller på att inte äta under en period i protest mot världssvält och fattigdom. Men detta är bara några få aspekter av fenomenet.
Fasta är äldre än den moderna historien, och även om rötterna ligger i religionen används den idag av många olika skäl – från hälsa och medicin till politik och personlig utveckling.
Att fasta innebär att man medvetet avstår från mat, dryck eller båda delarna under en viss tid. Perioden kan vara kort eller lång. Människor fastar inte bara olika länge – de gör det också av helt olika skäl.
Många tror att fasta alltid handlar om mat, men begreppet kan också innebära att avstå från favoritsysselsättningar som sex, tv-tittande eller shopping. I grunden handlar fasta om medveten avhållsamhet, oavsett form.
När du avstår från mat måste du se till att inte försumma kroppens näringsbehov i onödan. Att inte äta under en längre tid kan göra dig sjuk eller svag, och du kan även skada din ämnesomsättning så att kroppen lagrar fett mer effektivt när du börjar äta igen. Kort sagt kan fasta utlösa en reaktion som får kroppen att gå in i så kallat svältläge. Rådfråga alltid läkare eller legitimerad dietist innan du genomför en längre fasta.
De flesta fastar endast under korta perioder, till exempel en dag eller upp till en vecka. Vissa fastor kan pågå i upp till en månad, men då handlar det oftast om partiell fasta, det vill säga att man avstår från vissa livsmedel eller aktiviteter. De mest extrema fastorna är de politiska, som kan fortsätta tills personen blir allvarligt sjuk – eller tills hen dör, om orsaken bakom fastan inte åtgärdas.
Varje trosinriktning har sina egna regler för fasta. Kristna hänvisar ofta till Jesaja bok, som talar om att ödmjuka själen och avstå från köttets behov i syfte att renas. Som vägledning för en partiell fasta som pågår under längre tid används ofta Daniels bok, kapitel 1 vers 8–16. Inom islam innebär månaden ramadan att man avstår från mat och dryck från gryning till solnedgång.
Inom medicinen betecknar fasta det tillstånd då kroppen har smält klart en måltid. Har en person inte ätit på 8 till 12 timmar befinner hen sig i fastetillstånd. Detta gör det möjligt för läkare att få tillförlitliga resultat vid diagnostiska tester, till exempel blodprover, och det är också klokt att ha tom mage inför operationer och vissa undersökningar.
Fasta används för att protestera eller uppmärksamma en viktig angelägenhet. Hungerstrejk är ett icke-våldsbaserat sätt att rikta världens uppmärksamhet mot en fråga, och har historiskt använts av bland annat Mahatma Gandhi och hans anhängare.
Även om det inte rekommenderas utan professionell vägledning används fasta ofta som ett sätt att snabbt gå ner i vikt eller komma igång med en ny diet. De flesta går visserligen ner i vikt under en fasta, men tar ofta tillbaka kilona lika snabbt – och risken finns att kroppen skadas i processen. Idag är dock så kallad intermitterande fasta, där ät- och fasteperioder varvas enligt ett schema, ett populärt koncept som stödjs av allt fler studier.
Betydelsen hos religiös fasta är att medvetet beröva sig själv något, som ett offer i förberedelse för bön och andlig fördjupning. Medicinsk fasta är nödvändig inför medicinska ingrepp och tester, eftersom läkare kan behöva tom mage och tarmar före ett ingrepp, eller för att kunna kontrollera blodsocker och andra värden. En person som offentligt fastar av politiska skäl utsätter sin egen kropp för fara för andras skull – därför ses hungerstrejker ofta som ett yttersta offer. En bantningsfasta kan i sin tur ge kropp och sinne en kickstart inför en längre viktminskning, förutsatt att den sker ansvarsfullt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online