1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du riskfaktorerna för dehydrering

De flesta vet att dehydrering uppstår när kroppen förlorar för mycket vätska, och att symtomen kan innefatta törst, torr mun, yrsel och svaghet. Om det inte behandlas kan dehydrering i värsta fall leda till döden. Genom att känna till riskfaktorerna kan du vidta rätt försiktighetsåtgärder innan situationen blir allvarlig. Här går vi igenom de viktigaste faktorerna du bör hålla utkik efter.

Viktiga riskfaktorer för dehydrering

1. Håll koll på diarré

Diarré, särskilt hos små barn, är en av de ledande dödsorsakerna bland barn världen över. Barns kroppar är små och har begränsade vätskereserver, vilket gör att ett långvarigt diarrépådrag snabbt ökar risken för allvarlig dehydrering. Se till att drabbade barn får rikligt med vätska och sök vård om besvären kvarstår mer än ett par dagar.

2. Var uppmärksam på kraftig svettning

Uthållighetssporter är en välkänd riskfaktor för dehydrering på grund av den stora mängd svett som utsöndras under träning och tävling. Maratonlöpare, cyklister och triathleter drabbas regelbundet av vätskebrist. Det är svårt för uthållighetsidrottare att ersätta den vätska som förloras under pågående aktivitet, vilket gör att de behöver planera sitt vätskeintag extra noggrant – både före, under och efter prestationen.

3. Akta dig för vistelse i hög höjd

En mindre känd riskfaktor är liv eller vistelse i hög höjd. Ett av sätten kroppen anpassar sig till den tunna luften på är genom täta urintränger och snabbare andning. Kroppen andas fortare för att fånga upp mer syre ur luften, och den ökade andningsfrekvensen gör samtidigt att fukt avgår med varje andetag. Drick därför mer vatten än vanligt när du vistas på höga höjder.

4. Behandla långvariga kroniska sjukdomar

Obehandlade sjukdomar som diabetes, njursjukdom och alkoholism är exempel på tillstånd som ökar risken för dehydrering. Även vanliga förkylningar eller andra åkommor som minskar aptiten och lusten att dricka bidrar till vätskebrist. Sök medicinsk hjälp om en sjukdom varar länge eller gör det svårt att inta tillräckligt med vätska.

Känner du igen flera av dessa riskfaktorer hos dig själv eller någon i din närhet? Övervaka symtomen noga och tveka inte att kontakta vården om tecken på allvarlig dehydrering uppstår, såsom förvirring, snabb hjärtrytm eller mycket mörk urin.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online