Malnutrition är en frekvent och underuppskattad komplikation vid ulcerös kolit (UC), som påverkar 20–60 % av patienter beroende på sjukdomsaktivitet. Den uppstår genom flera skärande mekanismer och försämrar självständigt utfall – försvårar läkning, ökar infektionsrisk, och minskar livskvalitet.
Mekanismer bakom malnutrition vid UC
1. Minskad munintag
- Buksmärta, illamående, uppblåsthet → matundvikande
- Rädsla för att trigga symtom → frivillig restriktion
- Depression/ångest → aptitförlust
- Sjukhusvistelse/NPO-status för procedurer
2. Malabsorption
- Kolik inflammation → minskat vatten/elektrolytupptag
- Gallsyramalabsorption (ileal påverkan eller resektion) → fettmalabsorption, fettlösliga vitaminbrist (A, D, E, K)
- Liten tarm övergång (SIBO) – vanligare post-kirurgi eller med strikturer
- Läkemedelseffekter (t.ex. kolestyramin binder näringsämnen)
3. Ökade näringsförluster
- Proteinförlust via tarmen (inflammerad slemhinna läcker albumin)
- Blodförlust → järnbrist anemi
- Diarré → zink, magnesium, kalium förluster
4. Förhöjd metabolisk behov
- Systemisk inflammation → hypermetabolt tillstånd, ökad protein katabolism
- Feber, sårläkning post-kirurgi
- Tillväxtkrav hos pediatriska patienter
5. Läkemedelsspecifika effekter
- Kortikosteroider: Proteinkatabolism, osteoporos, glukosintolerans
- Sulfasalazin: Folat antagonism
- Metotrexat: Folatutarmning, leversteatos
- Biologiska/JAK-hämmare: Förbättrar generellt näring genom att kontrollera inflammation
Konsekvenser av malnutrition
- Försvårad sårläkning, kirurgiska komplikationer
- Muskelförlust (sarkopeni) → fragilitet, fall
- Immunförsvarssvikt → infektioner
- Benförlust (osteopeni/osteoporos)
- Dålig livskvalitet, depression
- Hos barn: tillväxthämmning, fördröjd pubertet
- Högre vårdutnyttjande, mortalitet
Bedömning och övervakning
- Screeningverktyg: NRS-2002, MUST, SGA (validerade för IBD)
- Lab: Albumin, prealbumin, transferrin, CRP, CBC, järnstatus, vitamin D, B12, folat, zink, magnesium, spårämnen
- Kropps sammansättning: Handgreppstyrka, mittarm omkrets, bioimpedans, DEXA (sarkopeni)
- Kostintag: 3-dagars matregistrering, dietistbedömning
Hanteringsstrategier
Behandla den underliggande inflammationen
Effektiv UC-kontroll är den singelt mest effektiva åtgärden.
Näringsstöd
- Oralt: Högkalorisk, högprotein, lågresiduer vid flares; Mediteransk kost i remission. Orala näringstillägg (ONS).
- Enteralt: Nasogastrisk/PEG vid allvarlig malnutrition eller preoperativ optimering. Polymera formler föredras.
- Parenteralt (PN): Kort tarm, obstruktion, allvarlig malabsorption, preoperativt när enteralt inte går.
Målinriktad återfyllning
- Järn: IV föredras vid aktiv inflammation (oral dåligt upptaget, förvärrar GI-symtom)
- Vitamin D: Högdos återfyllning sedan underhåll
- B12: IM eller högdos oral vid terminal ileum resektion/inflammation
- Folat: 1 mg dagligen vid sulfasalazin/metotrexat
- Zink, magnesium: Ersätt per nivåer
- Kalcium + vitamin D + belastningsträning för benhälsa
Multidisciplinär samordning
IBD-dietist, sjuksköterska, apotekare, psykolog, kirurg. Regelbunden ombedömning.
Tidig näringsintervention förbättrar behandlingssvar, kirurgiska utfall och livskvalitet. Gör näring till en rutin del av varje IBD-besök.
