Ditt födointag styrs av starka sociala, miljömässiga, ekonomiska och fysiologiska faktorer. Bland dessa är det framför allt de fysiologiska faktorerna som reglerar din hunger – de ökar när din aktivitetsnivå stiger eller vid bestämda tidpunkter på dygnet, och minskar när du ätit tillräckligt för att bli mätt. Även andra fysiologiska faktorer, såsom matens lukt och utseende, bidrar till kroppens lust att äta.
Mättnadsfaktorerna i kroppen varnar systemet när du är mätt och inte behöver mer mat. De spelar en avgörande roll för din förmåga att styra födointaget genom att ge dig känslan av fullkomlig mättnad och signalera att kroppen inte kräver mer näring.
Leptin är ett livsviktigt hormon som främst utsöndras från kroppens fettceller. Processen sätts igång när du konsumerar mer mat än vad kroppen behöver. När leptin frisätts talar det om för kroppen att du är mätt och ger dig en känsla av tillfredsställelse.
Matens lukt och utseende är två av många pregastrika faktorer som påverkar din lust att äta. Andra exempel är dina personliga preferenser och ditt emotionella tillstånd. Tillsammans utlöser de starka fysiologiska reaktioner i kroppen.
Dessa reaktioner blir ännu kraftigare när flera pregastrika faktorer samverkar – till exempel när maten doftar gott, ser aptitlig ut och dessutom är en av dina favoriträtter. Reaktionerna omfattar salivering och ett ökat begär att äta. De är svåra att ignorera och kan få dig att äta även när du egentligen inte är hungrig.
Ghrelin är ett modulerande hormonpeptid som väcker hunger vid biologiskt inställda tidpunkter, exempelvis vid din vanliga frukost-, lunch- eller middagstid. Allteftersom du närmar dig ditt normala måltidstillfälle stiger nivån av ghrelin i kroppen, vilket triggar hungerkänslan och uppmanar dig att äta.
Mag-tarmkanalen och hypotalamus är kroppens två huvudsakliga källor till ghrelin. Hormonet är ett fysiologiskt svar på ett socialt beteende: den fysiologiska reaktionen är själva utsöndringen av ghrelin, medan det sociala beteendet utgörs av dina inpräntade måltidstider.
Kolecystokinin har två huvudsakliga uppgifter i kroppen. För det första utsöndras det från tunntarmen, där det signalerar till bukspottskörteln och gallblåsan att producera matsmältningsenzymer respektive galla. Detta är en viktig utlösare för att kroppen ska påbörja nedbrytningen av nyintagen mat.
För det andra fungerar kolecystokinin som ytterligare en mättnadsfaktor. Som sådan talar det om för kroppen att du är klar med måltiden och efterlämnar en känsla av mättnad och välbehag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online