Uppblåsthet uppstår när luft eller gas samlas i magsäcken och tarmarna. Vanliga orsaker är kostval, stress eller underliggande medicinska tillstånd. Vätskeretention innebär att vätska stannar kvar i kroppen i stället för att utsöndras via urinvägarna, vilket kan bero på kosten, livsstilen, vissa läkemedel eller allvarligare sjukdomar som hjärtsjukdom.
Besvär som orsakas av kost- och livsstilsfaktorer går ofta att lindra med relativt enkla förändringar. Har du dock långvariga eller återkommande symtom bör du kontakta en läkare för att utesluta medicinska orsaker.
Så minskar du uppblåstheten
- Hitta dina utlösare. Vanliga triggers är ångest och stress, fet mat, vissa kolhydrater, konstgjorda sötningsmedel och kolsyrade drycker. När du vet vad som triggar dina besvär blir det mycket lättare att förebygga dem.
- Ät långsamt och lugnt. Försök göra måltiderna till avslappnade stunder så ofta det går. Att äta för snabbt eller när du är stressad stör matsmältningen och ökar risken för uppblåsthet.
- Minska fettet i kosten. Fett gör matsmältningen långsammare, vilket ger maten mer tid att jäsa i tarmen och ökar risken för gasbildning, enligt Mayo Clinic.
- Rör på dig regelbundet. Motion hjälper maten att passera matsmältningskanalen snabbare. En kort promenad efter måltiden kan därför göra stor skillnad.
- Sök vård om besvären inte går över. Om uppblåstheten inte förbättras trots kost- och livsstilsförändringar kan den bero på ett allvarligare tillstånd, exempelvis celiaki (glutenintolerans), laktosintolerans eller annan mag-tarmsjukdom. Kontakta din läkare och berätta om symtom som förstoppning, diarré, illamående eller kräkningar, kraftiga eller återkommande buksmärtor, blod i avföringen, viktnedgång, feber eller bröstsmärtor.
Så blir du av med vätskeretention
- Identifiera orsakerna. Vanliga triggers är premenstruellt syndrom (PMS), medicinska tillstånd eller läkemedel, en ohälsosam kost, vätskebrist och för lite motion.
- Begränsa saltintaget. Undvik processade livsmedel och salta inte extra vid matlagning eller vid bordet. Saltrik mat får kroppen att binda mer vätska.
- Drick tillräckligt med vatten. Sikta på minst sex till åtta glas vatten eller andra drycker per dag. En god vätskebalans hjälper kroppen att göra sig av med överskottssalt och gifter som kan bidra till vätskeansamling. Ät även vattenrika frukter och grönsaker som vattenmelon, gurka, selleri och lök.
- Träna cirka 30 minuter de flesta dagar i veckan. Motion stimulerar lymfsystemet, vilket hjälper till att reglera kroppens vätskebalans. Träning lindrar dessutom PMS-besvär som vätskeretention.
- Överväg kalcium och magnesium. 1 200 mg kalcium och 200–400 mg magnesium per dag kan lindra vätskeretention. Rådfråga alltid din läkare innan du börjar med kosttillskott för att undvika biverkningar eller interaktioner med läkemedel.
- Kontakta läkare vid ihållande besvär. Om vätskeretentionen inte förbättras trots förändrad kost och livsstil kan läkaren ta reda på orsaken och föreslå lämplig behandling.
