Salt är i sig kalorifritt och bidrar inte direkt till viktökning. Däremot kan ett högt saltintag få kroppen att binda mer vätska, vilket ger en tillfällig viktuppgång. Här förklarar vi hur det hänger ihop – och hur du kan minska ditt saltintag för bättre hälsa.
Trots att begreppen ofta används omväxlande är salt och natrium inte samma sak. Salt tillsätts vanligtvis antingen av tillverkaren eller av konsumenten under matlagningen, medan natrium förekommer naturligt i många livsmedel. Enligt Calories per Hour ökar bordssalt den totala natriummängden i maten med hela 40 procent.
Restauranger och snabbmatsställen serverar ofta kaloririk och fiberfattig mat som dessutom är fullproppad med salt. Genom att undvika dessa alternativ och istället välja fiberrik och näringsrik mat lägger du grunden för att hålla vikten i schack på lång sikt.
Salt utlöser en törstreaktion. När stora mängder salt finns i blodet arbetar njurarna hårt för att balansera salthalten. När både salt och vätska konsumeras i stora mängder försöker kroppen reglera salt- och vätskebalansen, vilket kan leda till att hud, fingrar och andra kroppsdelar svullnar upp – det som ofta kallas vätskeansamling eller ödem. Detta är orsaken till den tillfälliga viktökningen, som dock inte beror på ökad kroppsfett.
En saltrik kost kan utlösa hypertoni och högt blodtryck. Ju mer salt och vätska som finns i kroppen, desto högre blir blodtrycket. En kost med mindre natrium är därför avgörande för att hålla blodtrycket under kontroll och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
För att sänka högt blodtryck rekommenderar de flesta läkare och dietister DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension). Enligt dashdiet.org erbjuder DASH-kosten, utöver att vara en saltfattig kostplan, ytterligare fördelar för att sänka blodtrycket. Planen bygger på rikligt med frukt och grönsaker samt fettfri eller fettsnål mjölkprodukter – en kombination som gynnar både hjärtat och vikten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online