Beteendeförändringar, särskilt när det handlar om kost och näring, innebär ofta stora utmaningar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som utvecklades av psykologerna William Miller, Ph.D., och Stephen Rollnick, Ph.D. Metoden hjälper patienter att undersöka och lösa sin tvetydighet inför beteendeförändringar.
MI:s mål är inte nödvändigtvis att direkt förändra beteendet, utan snarare att uppmuntra välgrundade, noggrant övervägda och inre motiverade val. Inom hälsoområdet med fokus på näring ser allt fler dietister och nutritionister MI som ett värdefullt verktyg i kampen mot fetma.
Enligt Eileen Britts artikel från 2003, "Motivational Interviewing in Health Settings", fokuserar MI på vad patienten vill, tänker och känner, där patienten gör det mesta av pratandet. Patienten styr dagordningen och kommer med egna idéer, alternativ och lösningar. I stället för att försöka åtgärda en patients ohälsosamma matvanor med bestämda instruktioner använder dietisten eller nutritionisten värme och respekt för att väcka patientens egen vilja till en hälsosam livsstil.
MI-terapeuter använder öppna och tankeväckande frågor som: "Hur vet du att det är dags att börja äta mer näringsrikt?" Denna typ av frågor, som inte kan besvaras med ett enkelt "ja" eller "nej", hjälper patienten att påbörja en aktiv tankeprocess i stället för att passivt ta emot ett informationsflöde.
Britt menar att MI skiljer sig från andra patientcentrerade metoder genom sin direkthet. Med det tydliga målet att utforska patientens tvetydighet bedömer terapeuterna att patienten med större sannolikhet väljer att förändra sitt beteende i önskad riktning, och de använder systematiska strategier för att uppnå detta. När patienten tillsammans med en dietist eller nutritionist diskuterar frågor som de negativa hälsoeffekterna av dåliga matval och stora portioner, används informationen idealt sett som inre motivation att välja hälsosammare livsmedel och mindre portionsstorlekar.
Genom att uttrycka empati använder samtalsledaren reflekterande lyssnande och visar förståelse för patientens syn på matval och matvanor – utan att döma, kritisera eller skylla på patienten. Bristande acceptans riskerar att lamslå hela förändringsprocessen.
Enligt Janet Treasures artikel från 2004, "Motivational Interviewing", måste samtalsledaren skapa en diskrepans mellan patientens djupast förankrade värderingar och det nuvarande beteendet. Samtalsledaren kan exempelvis belysa hur patientens ohälsosamma matvanor står i konflikt med hennes önskan att "göra rätt" genom att äta näringsrikt.
I föreläsningen "Using Motivational Interviewing Techniques to Facilitate Health-Related Changes" förklarar legitimerade dietisten Aida Miles att motstånd är en signal till samtalsledaren att bemöta patienten på ett annat sätt. I stället för att möta motståndet med konfrontation ska samtalsledaren visa förståelse och se motståndet som en naturlig del av förändringsprocessen.
Samtalsledaren bör stärka patientens självförtroende genom att öka tron på den egna förmågan att hantera hinder på vägen mot förändring – och att kunna leva ett hälsosamt och näringsrikt liv långsiktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online