Så beräknar du ditt BMI – en enkel steg-för-steg-guide

De flesta använder fortfarande en badrumsvåg för att avgöra om de är överviktiga, men kroppsmasseindex (BMI) är faktiskt en bättre indikator. BMI uppskattar mängden kroppsfett hos en person och presenteras som ett tal som visar om personen är underviktig, normalviktig, överviktig eller lider av fetma. Det bästa med BMI är att det är mycket enkelt att räkna ut själv.

Så här räknar du ut ditt BMI

1. 1. Väg dig noggrant

   Ställ dig på en våg för att få ett exakt viktvärde. Vilken våg som helst fungerar, men en digital våg ger den mest tillförlitliga avläsningen. Använder du en klassisk badrumsvåg bör du kontrollera att den är korrekt kalibrerad.

2. 2. Mät din längd

   Ställ dig rak mot en vägg utan skor och gör ett litet pennmärke i väggen precis ovanför huvudet. Använd sedan ett måttband istället för en linjal eller tumstock för att undvika felmätningar.

3. 3. Multiplicera längden med sig själv

   Räkna ut kvadraten på din längd, alltså längden gånger längden. Använd tum om du bor i USA och meter om du bor i ett land som använder det metriska systemet.

4. 4. Dividera vikten med längdkvadraten

   Dela din vikt med talet du fick i föregående steg. Vikten ska anges i pund om du bor i USA, eller i kilo om du använder det metriska systemet.

5. 5. Multiplicera med 703 vid engelska måttenheter

   Om du har använt pund och tum ska resultatet multipliceras med 703. Talet du då får fram är ditt beräknade kroppsmasseindex.

6. 6. Använd resultatet direkt vid metriska mått

   Bor du i ett land som använder det metriska systemet behöver du inte göra något mer – resultatet från divisionen är redan ditt BMI.

7. 7. Jämför med en BMI-tabell

   Jämför ditt resultat med en BMI-tabell för att se vilken kategori du tillhör. Som tumregel anses ett värde mellan 18,5 och 25 vara optimalt, medan ett betydligt högre eller lägre tal kan vara skäl att kontakta vården för en hälsokontroll.

Kom ihåg att BMI är ett grovt mått och inte tar hänsyn till muskelmassa, ålder eller kroppssammansättning. Atleter med mycket muskler kan exempelvis få ett högt BMI utan att ha förhöjd kroppsfetthalt. Använd därför BMI som ett första riktmärke, inte som en fullständig hälsodiagnos.