Sanfolket i södra Afrika har i århundraden använt den suckulenta växten Hoodia gordonii för att dämpa hungerkänslan under långa jaktresor genom Kalahariöknen. Marknadsföringen har länge hyllat Hoodia som en naturlig aptitdämpare utan biverkningar, med hänvisning till urbefolkningens långa erfarenhet av växten. Tidiga kliniska studier visade visserligen lovande resultat, men frågan är hur säker Hoodia egentligen är. Idag säljs växten i allt från tabletter och shakes till proteinstänger.
Läkemedelsjätten Pfizer köpte utvecklings- och marknadsföringsrättigheterna från företaget Phytopharm. Efter svårigheter med att isolera och syntetisera P57 – det ämne som antas dämpa aptiten – valde dock Pfizer att överlåta sina rättigheter.
En tidigare Hoodiaforskare på Pfizer, Jasjit S. Bindra, skrev i ett brev till The New York Times att en tidig klinisk prövning visade att Hoodia kunde vara en kraftfull aptitdämpare, men att det även fanns tecken på oönskade effekter på leveren, orsakade av andra komponenter som inte gick att enkelt avlägsna från tillskottet. Enligt Bindra hade Hoodia långt kvar innan det skulle kunna godkännas av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, och han uppmanade bantare att vara försiktiga tills säkrare formuleringar hade utvecklats.
Phytopharm inledde därefter ett samarbete med Unilever, ägare av bantningsmärket SlimFast, för att ta fram en P57-produkt. År 2008 avbröt dock Unilever samarbetet och lade ned allt arbete med en Hoodia-baserad viktminskningsprodukt.
Hoodia-reklamen åberopar ofta en klinisk studie som Phytopharm ska ha utfört på överviktiga personer, där kaloriintaget ska ha minskat med hela 1 000 kalorier per dag. Resultatet låter imponerande, men urvalet var litet. Studien publicerades aldrig i någon fackgranskad medicinsk tidskrift, vilket innebär att metodik och resultat aldrig kunnat granskas oberoende. Opublicerade studier saknar helt enkelt vetenskaplig trovärdighet.
Hoodia gordonii växer vilt i södra Afrika och tar flera år att mogna. Äkta Hoodia exporteras från Sydafrika, och Phytopharm arbetar med att anlägga plantager – men efterfrågan överstiger långt utbudet. Analyser av ett flertal Hoodia-produkter på marknaden har dessutom visat att många innehåller lite eller ingen Hoodia alls. Konsumenten riskerar alltså både att betala för en verkningslös produkt och att utsätta sig för okända ingredienser.
Det aktiva ämnet P57 ska fungera ungefär som glukos: det lurar hjärnan att tro att kroppen är mätt, varvid ätandet upphör. Personer med diabetes bör vara särskilt försiktiga. Eftersom hjärnan får intrycket att blodsockernivån är hög störs kroppens normala återkopplingsreglering, och blodsockret kan sjunka farligt lågt. Om aptiten dämpas blir det dessutom svårare att äta rätt mat vid rätt tidpunkter.
Det är också okänt hur Hoodia påverkar personer som behandlas med receptbelagda läkemedel, samt om tillskottet kan skada leverfunktionen – särskilt eftersom levereffekter redan observerats i tidiga prövningar.
Fler kliniska studier krävs innan säkerheten och effektiviteten hos Hoodia gordonii kan fastställas. Att sanfolket använt växten i århundraden är inget bevis för att den är säker i koncentrerad form som kosttillskott. Även om Hoodia tycks fungera som aptitdämpare har både Pfizer och Unilever valt att dra sig ur sina produktplaner – något som i sig säger en del om de kvarvarande osäkerheterna. Tills mer forskning finns bör bantare vara försiktiga med Hoodia-produkter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online