Zink är ett livsviktigt spårämne som är nödvändigt för tillväxt och utveckling. Ämnet spelar en central roll i immunförsvaret, hjärnans funktion och förmågan att fortplanta sig. Vissa forskningsresultat tyder dessutom på att zinktillskott kan lindra symtom vid förkylning, även om forskningen på området är oenig.
Zink är avgörande för cellernas ämnesomsättning. Cirka 100 olika enzymer är beroende av zink för att kunna katalysera viktiga kemiska reaktioner. Spårämnet skyddar cellmembranen mot oxidativ skada och stabiliserar strukturen hos cellproteiner.
Zinkproteiner binder till DNA och hjälper generna att styra cellernas arbete – inklusive att signalera till vissa celler att dö, vilket är viktigt för tillväxt, graviditet och förebyggande av sjukdomar. Zink bidrar dessutom till regleringen av hormonutsöndring och överföringen av nervimpulser.
Det rekommenderade dagliga intaget av zink varierar beroende på ålder och kön. Spädbarn upp till sex månader bör få cirka 2 mg per dag. För barn mellan sju månader och tre år ökar behovet till 3 mg dagligen. Barn i åldern 4–8 år bör få 5 mg per dag, medan barn mellan 9 och 13 år behöver 8 mg.
Från 14 års ålder skiljer sig behovet mellan män och kvinnor. Män rekommenderas 11 mg zink per dag, medan kvinnor i regel klarar sig med 9 mg. Undantag gäller under graviditet och amning: gravida bör få 13 mg per dag och ammande kvinnor 14 mg.
En kost rik på zink kan ge flera hälsofördelar. Bra källor är rött kött, fjäderfä, krabba, hummer, nötter, bönor, mjölk, yoghurt, ost, fullkornsbröd och berikade frukostflingor.
Ostron är det enskilt mest zinkrika livsmedlet – en portion om sex ostron innehåller hela 76,7 mg zink. Eftersom det tolererbara övre intaget för vuxna ligger på 40 mg per dag är det klokt att inte äta mer än tre ostron om dagen.
Läkare varnar för både för höga och för låga nivåer av zink. Ett för högt intag kan leda till zinkförgiftning med symtom som kräkningar, diarré, magkramper och kraftig huvudvärk. Höga zinknivåer stör också kroppens upptag av koppar och järn, vilket i sin tur kan försvaga immunförsvaret och orsaka blodbrist (anemi).
Ett för lågt intag kan å andra sidan orsaka zinkbrist. Typiska tecken är hämmad tillväxt, viktnedgång, hudskador och håravfall. Vegetarianer, gravida och personer med alkoholberoende löper särskilt stor risk för zinkbrist och kan ha nytta av tillskott eller en medvetet zinkrik kost.
Att pastiller, geler och nässprayer med zink skulle kunna förkorta och lindra en förkylning är en omdiskuterad teori. Den som funderar på att använda zink mot förkylning bör därför ta del av den vetenskapliga dokumentationen.
Minst 14 större studier har undersökt sambandet mellan zink och förkylning. Ungefär hälften visade att zink lindrade symtomen och minskade antalet sjukdagar, medan den andra hälften inte fann någon effekt utöver placebos. Forskningen bedöms därför fortfarande som inkonklusiv.
Zink påverkar nästan alla delar av kroppen – från immunförsvar och hormoner till nervsystem och cellskydd. De flesta människor täcker sitt behov genom en varierad kost med zinkrika livsmedel. Tillskott kan vara aktuellt för riskgrupper, men bör alltid diskuteras med läkare för att undvika biverkningar och överdosering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online