Klumpfot är ett tillstånd där foten är vriden inåt, så att tårna pekar mot det andra benet. Tillståndet finns med redan vid födseln och kan drabba en eller båda fötter. Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) är orsaken inte alltid känd, men klumpfot kan gå i arv i familjen. Fler pojkar än flickor föds med tillståndet – cirka ett barn per 1 000 födda.
En klumpfot är oftast mindre och kortare än en normal fot och ett normalt ben, men med rätt behandling kan rörligheten bevaras fullt ut. Behandlingen omfattar både icke-invasiva metoder och kirurgi.
En detaljerad ultraljudsundersökning kan avslöja att barnet kommer att födas med klumpfot redan innan födseln. Har inga problem upptäckts i förväg blir tillståndet tydligt direkt efter förlossningen – klumpfot är lätt att diagnostisera tack vare sina mycket igenkännbara symtom.
Att planera behandlingen så tidigt som möjligt ger bäst resultat, och läkare från AAOS rekommenderar att behandlingen påbörjas inom de första veckorna efter födseln. Tidig behandling gynnar inte bara barnet fysiskt, utan kan också bespara det känslomässigt lidande som annars kan uppstå av att se "annorlunda" ut jämfört med jämnåriga.
Gipsning är den första behandlingsmetod som används för att korrigera klumpfot, eftersom den är icke-invasiv och säker för barn i alla åldrar. Läkaren vrider försiktigt det drabbade benet i en mer normal position genom att töja ligamenten. Denna teknik kallas Ponseti-metoden och är mycket effektiv för de flesta patienter.
Gipset byts nästan varje vecka under den tidiga behandlingen, delvis på grund av hur snabbt spädbarn växer. Varje nytt gips appliceras efter att foten töjts lite i taget in i rätt position. Ponseti-behandlingen slutförs vanligtvis på 8–12 veckor, varefter ett avslutande gips läggs på efter att hälsenen skurits av som ett sista positionerande moment. Barnet bär detta sista gips i flera veckor för att läkningen ska bli tillräcklig.
I vissa fall räcker inte gipsning och töjning för att hålla foten i rätt läge, och då krävs kirurgi. I stället för ett stegvis tillvägagångssätt som vid gipsning kan operationen åtgärda alla problem med klumpfoten på en gång. Ligament och senar repareras kirurgiskt och placeras i rätt position så att tårna pekar utåt i normalt läge.
Om ditt barn behöver opereras bör du sikta på att planera ingreppet före barnets första födelsedag. Den åldern rekommenderas bland annat för att undvika förseningar i utvecklingen av att krypa och gå. Efter operationen bär barnet gips under en period som den behandlande läkaren anger.
Barn som har behandlats för klumpfot kan ibland drabbas av ett återfall där foten börjar vända sig inåt igen. Skenbehandling är en förebyggande behandling som hjälper till att hålla de nykorrigerade fötterna i rätt läge. Skenorna används dygnet runt i början och därefter endast på natten under flera år.
Skenorna består i grunden av skor monterade på en stav som håller fötterna isär och i önskad position. Det är viktigt att använda skenorna regelbundet – både för barnets fysiska utveckling och som en del av en fast rutin, så att barnet vänjer sig vid att få skenorna på varje kväll.
Din läkare kan remittera ditt barn till en sjukgymnast eller fysioterapeut, särskilt om barnet har nått den ålder då man brukar börja gå. Sjukgymnasten tränar de outvecklade musklerna i barnets ben och hjälper barnet att lära sig röra sig självständigt.
Personer med klumpfot har ofta sämre rörlighet i den drabbade foten, vilket kan orsaka problem med töjning och gång. Regelbunden träning med en terapeut kan därför göra stor skillnad för barnets långsiktiga mobilitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online