Miljontals människor drabbas av depression vid någon tidpunkt i livet. Depression orsakas av en kemisk obalans i hjärnan och påverkar både humör och personlighet. Med rätt medicinering och terapeutiskt stöd kan de flesta som lider av depression leva ett gott och fungerande liv. Det finns både primära och sekundära former av depression, med många olika bakomliggande orsaker.
Primär depression beror på genetisk disposition, psykologisk obalans, läkemedel eller substanser som alkohol och narkotika. Finns det depressioner i familjen är risken att själv drabbas betydligt större. Vissa receptbelagda läkemedel – exempelvis mot epilepsi, högt blodtryck, hjärtbesvär och kolesterolproblem – kan också bidra till att utveckla depression. Dessutom löper personer med pessimistiska personlighetsdrag en ökad risk.
Sekundär depression är en depression som hänger samman med en eller flera svåra livssituationer, till exempel en skilsmässa, dödsfall hos en närstående, sjukdom eller en traumatisk händelse. Till skillnad från den primära formen har den alltså en tydlig yttre utlösande faktor.
Depression delas ofta in i fem kategorier:
Förlossningsdepression drabbar nyblivna mödrar efter graviditet och förlossning.
Atypisk depression, som är svårbehandlad, kännetecknas av viktförändringar, ökat sömnbehov och ångestkänslor.
Kataton depression är en svår form som försämrar de motoriska funktionerna.
Melankolisk depression innebär överdrivna skuldkänslor som kan leda till kraftig viktminskning och förlorad glädje i aktiviteter.
Säsongsbunden depression (vinterdepression) uppstår under höst och vinter på grund av det korta dagsljuset och brukar lätta under vår- och sommarmånaderna.
Enligt den amerikanska psykiatriföreningens diagnosmanual DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) ställs diagnosen depression om man haft en depressionsperiod i minst två veckor med minst fem av följande symtom:
(1) Du känner dig deprimerad, ledsen, nedstämd eller gråter ofta.
(2) Du har tappat intresset eller glädjen för saker du tidigare tyckte om.
(3) Din aptit är mycket större eller mindre än vanligt och du har gått upp eller ner i vikt.
(4) Du har svårt att sova eller sover onormalt mycket.
(5) Du är så rastlös, upprörd eller nedhämtad att andra börjat lägga märke till det.
(6) Du är trött och saknar energi.
(7) Du känner dig värdelös eller har överdrivna skuldkänslor för saker du gjort eller inte gjort.
(8) Du har svårt att koncentrera dig, tänka klart eller fatta beslut.
(9) Du känner att det skulle vara bättre om du inte levde, eller har tankar på att skada dig själv.
Observera att manualen sedan dess uppdaterats till DSM-5, men grundprinciperna för diagnostisering är i stort sett desamma.
I de flesta fall behandlas depression med läkemedelsbehandling i kombination med samtalsterapi. Antidepressiva läkemedel och regelbunden rådgivning hjälper många att återfå balansen i vardagen. Vid svåra former av depression kan vård på sjukhus och intensivare psykoterapi behövas. Viktigast är att söka hjälp i tid – depression går att behandla, och med rätt stöd blir prognosen god.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online