Valeteorin bygger på boken Choice Theory från 1998, skriven av den amerikanske psykiatern Dr. William Glasser. Teorin är en vidareutveckling av hans verklighetsteori, som han arbetade fram under 1960- och 1970-talen.
Enligt valeteorin handlar allt psykiskt i grunden om val – vi reagerar inte bara passivt på yttre stimuli. Dr. Glasser menar att vi själva väljer hur vi beter oss, och att beteendet består av fyra sammanvävda delar: handlingar, tankar, känslor och fysiologi. Genom att styra våra tankar och handlingar skapar vi i sin tur de förutsättningar som påverkar våra känslor och vår kroppsliga reaktion. Psykiska besvär som depression blir därmed tillstånd som vi, medvetet eller omedvetet, väljer in i – och som vi därför också kan välja oss ur.
Valeteorins förklaring av egentlig depression
Med hjälp av valeteorin kan egentlig depression förstås som ett aktivt tillstånd snarare än något som helt enkelt ”händer” människan. Nedan följer en stegvis metod, ofta kallad ACHE-metoden, för att förklara detta resonemang.
ACHE-metoden
ACHE står för vrede (anger), kontroll (control), hjälp (help) och ursäkter (excuses) – fyra faktorer som tillsammans visar hur depression kan bli ett valt tillstånd, både hos den drabbade och hos människorna i hennes omgivning.
- Använd ACHE-modellen som ram. Förklara hur depression är resultatet av val som görs av den deprimerade personen själv och av människorna runt henne.
- Diskutera vrede. Visa hur vrede kan väljas framför depression. Vrede som riktas utåt skapar ofta komplikationer och konflikter med andra. Fråga patienten om situationer som frustrerar hen och peka på hur den vreden kan internaliseras och omvandlas till depression.
- Påvisa kontrollen. Förklara hur kontroll uppnås genom att skapa en trygg miljö. Deprimerade människor blir sällan ombedda eller förväntade att ta risker – de tillgodoses istället och får en lugn, skyddande miljö runt sig.
- Visa hjälpen som ges. Påvisa hur andra hjälper patienten utan att hen behöver be om det. Omgivningen börjar göra saker åt patienten som de tror att en deprimerad person inte klarar av själv.
- Konfrontera ursäkterna. Belysa de ursäkter som både den deprimerade personen och omgivningen använder för att rättfärdiga passivitet. Om en deprimerad person inte anses kunna göra saker själv finns det en inbyggd ursäkt att inte göra någonting alls. Tar man bort ursäkterna försvinner också motiveringen till passivitet.
- Uppmuntra till handling. Hjälp patienten att välja att agera – att gå ut ur hemmet, våga ta en risk, se saker ur ett nytt perspektiv – på ett sätt som skapar ett positivt emotionellt svar. Depression är ett tillstånd: ”jag är deprimerad”. Ett aktivt tillstånd kan också förändras.
- Förstärk de positiva känslorna. Förklara hur de positiva resultaten av dessa handlingar förändrar hennes känslor. Gör hon något som ger glädje ska hon tillåta sig att känna den glädje som naturligt uppstår inom henne.
- Bygg en ny positiv cykel. Visa hur denna glädje kan uppmuntra till ytterligare handlingar som gradvis tar patienten längre bort från det depressiva tillståndet. Detta är början på en ny, hälsosam cykel som bryter den gamla depressionscykeln.
Att tänka på
Valeteorin erbjuder ett användbart perspektiv på hur beteende, tankar och känslor hänger ihop, men egentlig depression är ett allvarligt tillstånd som alltid bör bedömas och behandlas av legitimerad vårdpersonal. Valeteorin kan användas som ett komplement till, inte som ett substitut för, professionell vård och evidensbaserade behandlingsmetoder.
