Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i forskning visat sig vara en effektiv behandling mot depression. Enligt American Family Physician kan den användas på egen hand eller i kombination med antidepressiva läkemedel. Ett stort plus är att behandlingen minskar risken för återfall, eftersom den lär ut konkreta tekniker som personen kan använda även efter avslutad terapi. Om depressiva symtom börjar smyga sig på igen går det att använda samma verktyg som man lärt sig under terapisessionerna för att stoppa utvecklingen i tid.
Irrationella övertygelser ligger ofta till grund för depression. En person kan till exempel bära på tron att allt i en relation ska vara perfekt. Om hon då grälar med sin partner kan hon känna sig otillräcklig och automatiskt skylla på sig själv.
Enligt Psychology Information Online behöver dessa irrationella övertygelser granskas och ersättas med mer realistiska. När personen upptäcker att hon fastnat i en irrationell tanke kan hon använda en teknik för tankestopp, till exempel att föreställa sig ett stort rött stoppljus. Därefter byter hon ut den ohälsosamma övertygelsen mot en sund och rimlig sådan. Med tiden blir de realistiska övertygelserna det nya normala.
Många som lider av depression har ett negativt självprat. Istället för positiva tankar tenderar de att tänka nedvärderande eller på sätt som får dem att känna sig som offer. En person som är på väg till ett möte och hamnar i trafikstockning kan till exempel tänka: "Det här händer alltid mig. Jag har världens sämsta tur."
Detta självprat är verkningslöst eftersom det inte adresserar problemet – det förstärker bara den deprimerade stämningen. Självpratet kan dock vändas till något positivt. Den mest effektiva tekniken är att göra det lösningsorienterat. Personen i trafikstockningen kan istället tänka: "Det här är en utmaning, jag får bättre hitta en annan väg" eller "Jag kan ringa kontoret och se om jag kan flytta fram mitt möte." En konkret handlingsplan är ett utmärkt vapen i kampen mot depression.
Depression gör att många drabbade ägnar sig åt katastroftänkande. De ser det värsta möjliga scenariot i varje situation. En person som gör ett mindre misstag i ett arbetsprojekt oroar sig till exempel för att hon kommer att bli uppsagd på grund av det. Istället för att lägga sin energi på att rätta till felet slösar hon bort allt på oro.
I värsta fall kan katastroftänkandet faktiskt öka risken för just det dåliga utfall man fruktar. Rättar aldrig arbetaren sitt misstag kan hon verkligen drabbas av konsekvenser. En effektiv teknik mot katastroftänkande är därför att göra en verklighetskontroll. Kvinnan som oroar sig för sitt misstag kan fråga sig själv: "Är det här verkligen nog för att jag ska förlora jobbet? Jag brukar leverera korrekt arbete och mina fem senaste medarbetarsamtal har varit bra." De objektiva fakta stödjer inte hennes oro, vilket gör att hon kan släppa den och rikta fokus mot att faktiskt rätta till felet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online