Typ 2-diabetes, som tidigare kallades vuxendiabetes, drabbade så många som 21 miljoner amerikaner år 2010. Både barndoms- och vuxendiabetes har beskrivits som "den tysta epidemin" och räknas bland de mest oroande hälsoproblemen under 2000-talet. Ironiskt nog går typ 2-diabetes till viss del att förebygga – men bara om de cirka 41 miljoner amerikaner med prediabetes hanterar sitt tillstånd innan det utvecklas till fullt utvecklad diabetes.
Prediabetes kallades tidigare nedsatt fasteglukos. Tillståndet diagnostiseras när fasteplasmaglukosen ligger på 100–125 mg/dl och ett oralt glukostoleranstest visar 140–199 mg/dl.
Dessa värden innebär att glukos- och insulinnivåerna är högre än normalt, om än lägre än vid typ 2-diabetes. Det tyder på att celler med nedsatt insulinfunktion eller försämrad insulinkänslighet inte längre kan binda insulin för att metabolisera blodsockret lika effektivt som tidigare, vilket leder till förhöjda nivåer av båda ämnena i blodet.
Prediabetes och diabetes är ofta symtom på en stillasittande och stressig livsstil i kombination med kaloririk mat som överskrider kroppens energibehov. Vissa personer har dessutom en genetisk benägenhet att utveckla insulinresistens. Med tiden leder dessa faktorer till insulinresistens och snabbar på utvecklingen av tillståndet.
De flesta med prediabetes uppvisar inga symtom alls, men andra kan drabbas av täta urinträngningar, onormal törst, suddig syn eller extrem trötthet.
Utöver en ohälsosam livsstil löper framför allt följande grupper större risk att utveckla prediabetes:
Etnisk bakgrund spelar också roll – personer med afrikanskt, asiatiskt, latinamerikanskt eller Stillahavsö-arv löper större risk. Metabolt syndrom (syndrom X) och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är ytterligare riskfaktorer för prediabetes.
Viktminskningspiller ökar ämnesomsättningen och ger därmed en högre kaloriförbränning. Fettbindare begränsar mängden fett som kroppen kan ta upp, medan aptithämmande preparat dämpar aptiten och därmed minskar matintaget.
Dessa piller kan underlätta viktnedgång för överviktiga personer som diagnostiserats med prediabetes och hjälper därmed till att hantera tillståndet. De har dock ingen direkt effekt på själva insulinresistensen, vilket innebär att en person som går ner i vikt med hjälp av sådana preparat fortfarande kan ha höga blodsocker- och insulinnivåer.
De flesta vårdpersonal rekommenderar en livsstilsförändring med mål om en gradvis, inte dramatisk, viktnedgång samt mer fysisk aktivitet. En studie genomförd inom ramen för Diabetes Prevention Program visade att en halvtimmes motion minst fem dagar i veckan, i kombination med en viktminskning motsvarande 5–7 procent av kroppsvikten, minskade risken att utveckla diabetes med nästan 60 procent.
Ännu mer anmärkningsvärt var att effekten av en hälsosammare livsstil och förbättrade matvanor var dubbelt så effektiv som att använda viktminskningspiller.
Även om viktminskningspiller kan fungera som ett stöd för personer med prediabetes, visar forskningen tydligt att varaktiga livsstilsförändringar – regelbunden motion, en balanserad kost och en hållbar viktnedgång – är det mest effektiva sättet att förebygga typ 2-diabetes. Har du fått en prediabetesdiagnos bör du alltid rådfråga läkare innan du prövar viktminskningspreparat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online