Ekogen tarm är en avvikelse i utseendet på ett fosters tarm som läkaren kan upptäcka vid en ultraljudsundersökning under graviditeten. Fyndet är ovanligt, och när det visas kan det bero på något så enkelt som en brist i ultraljudeutrustningen. Det kan dock också vara ett tidigt tecken på ett potentiellt allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar fostret.
Tillståndet beskrevs för första gången 1985 och innebär att fostrets tarm uppvisar en onormalt ljus bild vid ultraljud. I stället för den normala ljusheten hos tarmvävnad har den ekogena tarmen samma ljusstyrka som ben. Fyndet förekommer vid mindre än två procent av alla utförda ultraljud, och i de flesta fall utvecklas barnet helt normalt och föds friskt. Ekogen tarm kan dock orsakas av kromosomavvikelser, infektioner och blockeringar i tarmen.
Ett ekogent tarmpfynd kan vara en indikation på att fostret har en kromosomavvikelse. I cirka tre procent av fallen har fostret cystisk fibros. Fyndet kan också vara en varning för Downs syndrom eller intrauterin tillväxthämning, det vill säga att fostret inte växer som det ska. Läkaren beställer därför oftast ytterligare undersökningar, exempelvis en fostervattensprov (amniocentes), för att kunna identifiera eventuella specifika kromosomavvikelser.
Vissa infektioner kan göra att fostrets tarm blir ekogen. En infektion kan minska vätskeinnehållet i mekoniet, fostrets tarminnehåll, eller begränsa blodflödet till området. Båda dessa faktorer kan bidra till att tarmen framstår som ekogen på ultraljudet. Två infektioner som kan utlösa tillståndet är toxoplasmos och cytomegalovirus. Det är dock inte alltid möjligt för läkaren att identifiera alla infektioner medan barnet ligger i livmodern – vissa kan bara diagnosticeras säkert efter födseln.
Ekogen tarm kan också tyda på att det finns en blockering i fostrets tarm. En blockering, en ovanligt stor mängd fostervatten eller en tillväxt inuti tarmen kan öka tarmens täthet och därmed förändra dess utseende på bilden. Detsamma gäller om själva tarmen utvecklas onormalt. Vid ultraljudsundersökningen leder denna ökade täthet till att tarmen ser ljusare ut än normalt.
Bland andra tänkbara orsaker finns blödningar i livmodern. När en sådan blödning inträffar blandas blodet med det fostervatten som omger fostret. När fostret sväljer fostervattnet får det i sig även blodet, vilket i tarmen kan ge ett ekogent svar vid ultraljudet. I sällsynta fall kan ett ekogent tarmpfynd också tyda på att fostret har avlidit.
Eftersom de flesta fall av ekogen tarm har en godartad förklaring är det viktigt att inte dra för stora slutsatser utifrån ett enda ultraljud. Fyndet följs vanligtvis upp med nya ultraljudsundersökningar, ibland med mer avancerad utrustning eller på en specialistklinik. Läkaren kan också rekommendera blodprov hos den gravida samt, i vissa fall, en invasiv testning som fostervattensprov för att utesluta kromosomavvikelser och infektioner. Tillsammans med sin vårdgivare kan blivande föräldrar få en individuell bedömning av vilka ytterligare undersökningar som är lämpliga i just deras situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online