Ungefär 70 000 amerikaner lever idag med sicklecellanemi eller sicklecellsjukdom, enligt National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI). Diagnosen kan ställas genom ett enkelt blodprov eller via ett prov av fostervatten under graviditeten. Dagens behandlingar fokuserar på smärtlindring, att förebygga smärtsamma kriser innan de bryter ut samt att förhindra komplikationer som infektioner, stroke och förstorad mjälte. Under de senaste 30 åren har forskare dock utvecklat nya behandlingsmetoder som antingen kan bota sjukdomen eller minska de smärtsamma kriserna. Tidigare handlade vården främst om att enbart hantera symtomen.
Den läkemedelsbaserade behandlingen av sjukdomen har förbättrats avsevärt. År 1998 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) Hydroxyurea som behandling för personer med sicklecellanemi. Läkemedlet kan minska komplikationerna vid sjukdomen kraftigt – det minskar både behovet av blodtransfusioner och antalet smärtsamma kriser. Hydroxyurea används normalt för att behandla cancer, men vid daglig användning stimulerar det produktionen av fetalt hemoglobin och kan vara till stor hjälp för vuxna med en svår form av sjukdomen.
Vid en stamcellstransplantation förs omogna celler in i patientens kropp, där de sedan utvecklas till friska blodceller. Världen över har fler än 200 barn med sicklecellanemi genomgått denna typ av transplantation. Enligt March of Dimes botades cirka 85 procent av alla barn som genomgått ingreppet, eller uppvisade inga tecken på sjukdomen efteråt. Denna förbättrade behandling medför dock allvarliga risker: exempelvis fortsatte 10 procent av barnen att lida av sicklecellsjukdom, medan 5 procent avled.
Sedan 1997 har forskare funnit att kväveoxid, en löslig gas, är ytterligare en förbättring i behandlingen av sicklecellanemi. Kväveoxid är ett naturligt ämne som finns i kroppen. Personer med sicklecellanemi producerar inte tillräckligt med kväveoxid, vilket gör att blodkärlen drar ihop sig och att smärtan ökar. En ökad mängd kväveoxid kan därför vidga blodkärlen samt lindra och slappna av musklerna. Gasen andas in av patienten.
Vid en benmärgstransplantation ersätts den skadade benmärgen med frisk benmärg. Detta kan utgöra en botande behandling mot sicklecellanemi. Ett problem är dock att hitta donatorer vars genetiska sammansättning matchar patientens. Även om ingreppet kan bota sjukdomen är det, enligt Ohio Health, en riskfylld procedur som inte lämpar sig för personer med kraftiga symtom på sicklecellanemi.
Smörsyra (butyrat), som vanligtvis används som livsmedelstillsats, är en annan lovande behandlingsmetod. Forskare har enligt Ohio Health upptäckt att smörsyra kan öka mängden hemoglobin under fosterutvecklingen och därigenom minska sjukdomens symtom. Nicosan är ett växtbaserat preparat som kan användas för att förebygga sicklecellkriser. Även om Nicosan fortfarande befinner sig i tidiga kliniska prövningar i USA används det redan i Nigeria.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online