När orsaken till en sjukdom är okänd, som vid irritabelt tarmsyndrom (IBS), kan endast symtomen behandlas. Men när det gäller IBS är de mycket effektiva behandlingsalternativen få, eftersom en av läkemedlen drogs tillbaka från marknaden efter bara nio månader på grund av farhågor från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, medan ett annat faktiskt har samma biverkningar som sjukdomen själv. Därför växer intresset inom medicinska kretsar för ett nytt behandlingsalternativ – bakterieterapi – som visat till synes framgångsrika resultat i senare studier.
IBS betraktas i grunden som ett kroniskt problem i tjocktarmen. Tjocktarmens oförmåga att fungera normalt ger upphov till förstoppning, diarré eller ett alternerande tillstånd mellan de två, samt andra symtom som buksmärtor, uppblåsthet, gaser och slem i avföringen.
Tillståndet kan pågå i flera timmar, flera dagar eller till och med veckor, och påverkar den drabbades vardag och dagliga sysslor. Besvären kommer och går vanligtvis och förvärras ibland av stressiga händelser i livet.
Bakterieterapi innebär att man tillför någon form av bakterieflora i kroppen för att motverka ett överflöd av andra bakterier i tarmen. Lactobacillus plantarum var den bakteriestam som användes i den studie som nämns nedan, och den verkar ha gett positiva resultat.
Denna typ av terapi har hittills visat viss framgång i försök och studier på kontrollgrupper världen över, särskilt vad gäller IBS-relaterad uppblåsthet och buksmärtor, enligt en studie från Universitetssjukhuset i Lund i Sverige.
Det kan verka märkligt att bekämpa en sjukdom med just bakterier, men det är precis vad vissa inom medicinska samfundet tror kan fungera i kampen mot irritabelt tarmsyndrom – eller så anser de åtminstone att ytterligare forskning är motiverad tack vare bakterieterapins tidigare framgångar.
Eftersom tarmen naturligt innehåller tarmflora – den typ av bakterier som hjälper till att smälta maten och att transportera ut den ur kroppen – har forskare ifrågasatt om inte en obalans eller ett överflöd i tarmfloran kan vara boven bakom IBS och andra liknande tillstånd. Sättet att bekämpa detta överflöd är alltså att tillföra bakterier som motverkar andra bakterier.
Keck School of Medicine vid University of Southern California uppger att det finns belägg för att en betydande bakteriell överväxt förekommer hos personer som lider av IBS. Siffrorna är faktiskt höga: 78–84 procent av de studiede patienterna med IBS hade även en överväxt av tarmbakterier. Denna statistiska koppling stärker behovet av att fortsätta studera bakterieterapi som behandling för personer med IBS.
Enligt Mayo Clinic har ungefär en av fem personer irritabelt tarmsyndrom, eller kommer att drabbas av det under sin livstid. Trots detta anses det vara ett av de vanligaste men minst offentligt diskuterade tillstånden, vilket gör ökad medvetenhet och bättre behandlingsmöjligheter extra viktigt.
Endast två specifika läkemedel finns idag tillgängliga för behandling av IBS. Ett av dem, alosetron (Lotronex), drogs tillbaka från marknaden efter att två patienter avlidit av dess biverkningar och ytterligare 113 drabbats av allvarliga reaktioner. Läkemedlet har sedan dess åter godkänts av FDA, men endast under strikta restriktioner: endast läkare som deltar i ett särskilt program får förskriva det, och då enbart till patienter med de mest svåra diarrébesvären vid IBS.
Lubiproston (Amitiza), det enda andra specifika IBS-läkemedlet, har biverkningar som är tämligen vanliga och som dessutom speglar själva sjukdomen: diarré och buksmärtor. Därför är det inte ett behandlingsalternativ som många patienter väljer, vilket ytterligare understryker behovet av nya och säkrare behandlingsmetoder som bakterieterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online