Många tror att högt kolesterol endast drabbar vuxna, men forskningen visar att problemen faktiskt kan börja redan i barndomen. Höga nivåer av det så kallade "onda" kolesterolet – LDL-kolesterolen (low-density lipoprotein) – kan bero på fetma, en stillasittande livsstil, dåliga matvanor eller genetik. Den goda nyheten är att det finns flera sätt att förebygga att högt LDL-kolesterol leder till allvarliga hälsoproblem längre fram i livet.
Kolesterol bildas i levern och är ett fettämne som kroppen använder för att producera hormoner och bygga cellmembran. En frisk kropp klarar sig på den mängd kolesterol den själv skapar – vanligtvis cirka 1 000 milligram per dag. Dessutom får vi i oss kolesterol via animaliska livsmedel, till exempel kött, smör och mejeriprodukter.
När kolesterolet cirkulerar i blodet binder det till proteiner och bildar så kallade lipoproteiner. Dessa delas in i två huvudtyper: LDL (lågdensitetslipoproteiner) och HDL (högdensitetslipoproteiner). LDL är kroppens största transportör av kolesterol, men för mycket LDL i blodet gör att fettet ansamlas i de artärer som försörjer hjärnan och hjärtat. Med tiden bildas plack i kärlen, vilket kan leda till förträngda eller helt blockerade blodkärl.
Enligt National Cholesterol Education Program ligger det acceptabla LDL-värdet för barn mellan 2 och 18 år under 110 mg/dL. Värden mellan 110 och 129 mg/dL betraktas som gränsvärden, medan allt över 130 mg/dL klassas som högt.
Att upptäcka och behandla höga LDL-nivåer tidigt kan förebygga framtida stroke, åderförkalkning (artärförstening) samt hjärtsjukdom. Barns exponering för tobaksrök, deras ofta låga fysiska aktivitet och den ökande barnfetman gör att deras kolesterolvärden inte bör ignoreras.
Barn med övervikt eller fetma löper betydligt större risk att utveckla högt LDL-kolesterol, särskilt om de dessutom rör på sig lite och inte motionerar regelbundet. Även genetiken spelar en viktig roll. Barn med familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom innan 55 års ålder hos män respektive 65 års ålder hos kvinnor har en ökad risk.
Risken ökar ytterligare om en förälder har ett totalkolesterol på 240 mg/dL eller högre. Riskfaktorer som påverkar föräldrarna – exempelvis diabetes, högt blodtryck och cigarettrökning – kan också bidra till kolesterolrelaterade problem hos barnet.
När ett barn har problematiska kolesterolvärden är det viktigt att föräldrar och läkare samarbetar för att sänka risken för framtida hjärtsjukdom.
För barn med förhöjd risk rekommenderas screening redan från 2 års ålder, dock senast vid 10 års ålder. Om barnets LDL-värde ligger på 170 mg/dL eller högre rekommenderas kostrådgivning för att minska mängden fett och kolesterol i kosten, samtidigt som mer fysisk aktivitet läggs in i vardagen.
Vid LDL-värden över 190 mg/dL kan läkaren ordinera läkemedel till barn från 8 års ålder, särskilt om kost- och motionsförändringar inte gett tillräcklig effekt. Vanligtvis handlar det om statiner – läkemedel som sänker kolesterolnivåerna i blodet.
Som förälder bör du hålla koll på ditt barns kolesterolvärden genom att låta barnet kontrolleras minst en gång per år. Detta blir ännu viktigare om kolesterolproblem eller hjärtsjukdom redan finns i släkten.
En kost som hjälper till att hålla barnens LDL-nivåer i schack bör innehålla rikligt med frukt, fullkorn och grönsaker. Välj magra köttstyckningar, servera gärna fisk regelbundet och prioritera fettsnåla mejeriprodukter. Försök också att begränsa drycker med tillsatt socker – de ger onödiga kalorier utan näring och kan bidra till övervikt, vilket i sin tur påverkar kolesterolvärdena negativt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online