Bukspottkörtelsmärta – orsaker, symtom, diagnos och behandling

Bukspottkörtelsmärta kan orsakas av flera olika medicinska tillstånd, vanligast av pankreatit, det vill säga inflammation i bukspottkörteln. Bukspottkörteln är en körtel som ligger bakom den övre delen av magsäcken och producerar enzymer som hjälper kroppen att bryta ner maten. Smärtan beror ofta på inflammation och kan vara antingen akut, med en varaktighet på några dagar, eller kronisk och pågå i veckor eller månader.

Orsaker

Bukspottkörtelsmärta orsakas oftast av akut eller kronisk pankreatit, men kan även bero på tumörer i bukspottkörteln eller enzymbrist. Akut pankreatit uppstår när matsmältningsenzymer aktiveras för tidigt inne i körteln, vilket irriterar vävnaden och leder till inflammation.

Flera faktorer kan bidra till att utveckla akut eller kronisk pankreatit:

• Alkoholmissbruk
• Gallsten
• Rökning
• Höga triglyceridnivåer i blodet
• Infektioner
• Magsår
• Skada mot buken
• Ärftlighet, det vill säga sjukdomen i familjen

Symtom

Typiska symtom vid bukspottkörtelsmärta är:

• Smärta i övre delen av buken
• Smärta som strålar ut mot ryggen
• Smärta som förvärras efter måltider

Smärtan är oftast kraftig och kan lindras något genom att luta sig framåt eller ligga ihopkurad. Andra symtom som kan förekomma är feber, illamående, kräkningar, frossa och hjärtklappning.

Diagnos

Vid misstanke om problem med bukspottkörteln utför läkaren först en kroppsundersökning för att kontrollera om det finns ömhet över området. Blodprov tas för att mäta enzymnivåerna, eftersom avvikande värden tyder på inflammation. En ultraljudsundersökning använder ljudvågor för att skapa bilder och kan avslöja en förstorad bukspottkörtel. Datortomografi (CT) visar om det finns gallsten eller skador på bukspottkörteln, medan magnetkameraundersökning (MR) kan visa körtelns gångar och om någon blockering har uppstått.

Behandling

Vid kraftig bukspottkörtelsmärta läggs patienten ofta in på sjukhus för att snabbt dämpa inflammationen och ta reda på vad som orsakar besvären. Under några dagar får man inte äta, så att bukspottkörteln får vila och läka. Därefter återinförs klar vätska och mild mat successivt.

Vätska ges intravenöst via dropp för att minska risken för uttorkning, och smärtstillande läkemedel kan ordineras för att lindra smärtan. När läkaren bedömer att bukspottkörteln har läkt kan du återgå till din normala kost.

Övriga behandlingar och livsstilsråd

Om gallsten blockerar gångarna och orsakar smärtan kan det bli nödvändigt att operera bort gallblåsan. Alkoholkonsumtionen måste upphöra helt, eftersom alkohol kan leda till både pankreatit och leversvikt. Enzymtillskott kan rekommenderas för att underlätta nedbrytningen av maten du äter.

Kostval spelar en viktig roll för att minska besvären:

• Begränsa intaget av fet mat
• Drick rikligt med vätska
• Ät fiberrik kost med frukt och grönsaker
• Ät flera mindre måltider under dagen istället för tre stora, eftersom stora portioner belastar bukspottkörteln mer

Din läkare kan hjälpa dig att ta fram en kostplan som passar just ditt tillstånd.