Droppfot: Orsaker, symtom och kirurgiska behandlingstekniker

Droppfot är ett tillstånd som kännetecknas av oförmågan att lyfta framfoten, beroende på ett problem med de muskler som styr lyftet av fotens främre del. Tillståndet är oftast ett symtom på ett underliggande sjukdomstillstånd och behandlas därför vanligtvis med ortopediska hjälpmedel, såsom benstöd eller skenor. Om droppfoten har blivit så allvarlig att rörelseförmågan helt försämras finns dock flera kirurgiska alternativ och tekniker tillgängliga.

Orsaker och symtom

Droppfot kan orsakas av en mängd olika faktorer. De vanligaste orsakerna inkluderar:

• Muskel- eller nervskador – ofta till följd av skador på nerverna i ländryggen, komplikationer efter knä- eller höftprotesoperationer, eller att man suttit med benen i kors under en längre period.
• Sjukdomar i muskler eller nerver – exempelvis muskeldystrofi och kompartmentsyndrom.
• Sjukdomar i centrala nervsystemet – såsom amyotrofisk lateralskleros (ALS) och multipel skleros (MS).
• Läkemedelsreaktioner – vissa läkemedel kan ge upphov till tillståndet som biverkning.

Utöver den karaktäristiska oförmågan att lyfta framfoten kan droppfot även åtföljas av smärta, domningar och svaghet i benet. När man går kan en så kallad steppage-gång uppstå, det vill säga att man kompenserar för den släpande foten genom att onormalt mycket lyfter knäet och låret för varje steg.

Kirurgiska tekniker

Beroende på orsaken till tillståndet och dess svårighetsgrad kan kirurgi bli nödvändig för att uppnå en effektiv korrigering. Två vanliga kirurgiska metoder är steloperation (fusion) av fotledens leder samt senöverföring, där en starkare sena från benmuskulaturen flyttas för att återupprätta funktionen i foten.

Discektomi vid nervkompression

Om droppfoten orsakas av att en diskbråck trycker mot en spinalnerv i ryggen kan en operation som kallas discektomi utföras. Denna teknik innebär att den besvärande diskskivan avlägsnas helt för att lindra trycket på nerven.

Nervtransplantation

En annan möjlig kirurgisk metod är nervtransplantation, som används när en del av nerven har blivit avsliten eller svårt skadad. Den skadade nervdelen ersätts då med ett transplantat från en frisk nerv, vilket ger nerven möjlighet att åter växa ihop och fungera.

Nervöverföring

Dr. Nath vid Texas Nerve and Paralysis Institute har utvecklat en nyare kirurgisk teknik som kallas nervöverföring. Metoden innebär att en del av tibialisnerven – som normalt hjälper till att pressa ned foten – omdirigeras till peroneusnerven, som ligger strax utanför skenbenet och spelar en avgörande roll vid droppfot. Genom denna omkoppling får fotleden extra kraft, vilket underlättar lyftet av foten och förbättrar gångfunktionen avsevärt.