Paradoxal embolism – vad du behöver veta om orsaker, symtom och behandling

Vad är paradoxal embolism?

Paradoxal embolism är ett ovanligt men allvarligt tillstånd där en blodpropp bildas i en ven och sedan vandrar genom en öppning i hjärtat över till artärsystemet. Där kan proppen blockera blodflödet till ett organ eller en vävnad, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Vad orsakar paradoxal embolism?

Paradoxal embolism orsakas oftast av ett tillstånd som kallas öppetstående foramen ovale (PFO) – en liten öppning mellan hjärtats två förmak som finns hos cirka 25 procent av befolkningen. Hos de flesta stänger sig denna öppning av sig själv efter födseln, men hos vissa personer förblir den öppen, vilket gör att blod kan strömma direkt från höger förmak till vänster förmak.

Bildas en blodpropp i en ven, exempelvis i benet, kan proppen färdas genom PFO:n över till vänster förmak och vidare pumpas ut i kroppens artärer. Där kan den blockera blodflödet och orsaka stroke, hjärtinfarkt eller andra allvarliga medicinska problem.

Riskfaktorer för paradoxal embolism

Flera faktorer kan öka risken att drabbas av paradoxal embolism:

• Öppetstående foramen ovale (PFO)
• Tidigare djup ventrombos (DVT) eller lungemboli (LE)
• Graviditet
• Användning av vissa läkemedel, exempelvis p-piller eller hormonbehandling efter klimakteriet
• Hjärtsjukdomar, såsom förmaksflimmer eller mitralisk prolaps

Vilka symtom ger paradoxal embolism?

Symtomen beror på vilket organ eller vilken vävnad som drabbas av blodproppen. Vanliga symtom inkluderar:

• Bröstsmärta
• Andnöd
• Strokesymtom, såsom hängande mungipa, svaghet i armen eller talbesvär
• Synrubbningar
• Svaghet eller domningar i arm eller ben
• Buksmärta
• Illamående och kräkningar

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen baseras på patientens symtom, en klinisk undersökning och bilddiagnostik. Undersökningar som kan användas för att påvisa paradoxal embolism är:

• Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat)
• Transexosofageal ekokardiografi (ultraljud via matstrupen)
• Datortomografi (CT)
• Magnetresonanstomografi (MR)

Hur behandlas paradoxal embolism?

Behandlingen anpassas efter tillståndets svårighetsgrad och den bakomliggande orsaken. Behandlingsalternativ kan innefatta:

• Antikoagulerande läkemedel (blodförtunnande) för att förebygga nya blodproppar
• Kirurgisk eller kateterburen stängning av PFO:n
• Trombolys för att lösa upp blodproppen
• Embolektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av proppen

Vilken prognos har patienterna?

Prognosen beror på hur allvarligt tillståndet är och vad som ligger bakom. Med snabb diagnos och behandling återhämtar sig de flesta personer med paradoxal embolism helt. Vissa patienter kan dock drabbas av långvariga komplikationer, exempelvis stroke, hjärtinfarkt eller kroniska smärtor. Uppföljning hos läkare är därför viktig för att minska risken för återfall.