Behandling av sömnapné: CPAP, BiPAP, ASV, kirurgi och munskydd

Positiv luftvägstrycksterapi (PAP)

CPAP (Continuous Positive Airway Pressure)

Förstahandsval vid obstruktiv sömnapné. En mask kopplad till en blåsare håller luftvägen öppen genom konstant tryck. Trycket är fast hela natten.

Auto-CPAP (APAP)

Justerar trycket automatiskt under natten efter patientens behov.

BiPAP (Bilevel Positive Airway Pressure)

Ger högre tryck vid inandning (IPAP) och lägre vid utandning (EPAP). Används vid obstruktiv, central eller blandad sömnapné, särskilt om patienten inte tolererar CPAP.

ASV (Adaptive Servo-Ventilation)

Anpassar sig till patientens egna andningsmönster och stöder andningen utan fast tryck. Används främst vid central/blandad sömnapné utan hjärtsvikt (studier visat risk för skada vid hjärtsvikt).

Kirurgisk behandling

Alternativ för obstruktiv sömnapné när PAP inte tolereras. Ingrepp kan riktas mot näsa, mjuka gommen, tunga, övre/nedre käke. Vanliga metoder: uvulopalatofaryngoplastik (UPPP), expansionssfaltplastik, tungradiofrekvens, genioglossusförflyttning, övre luftvägsstimulering, maxillomandibulär framflyttning. Ofta krävs kombinationer.

Orala apparater

• Tunghållningsanordning: Håller tungan framåt med sug.
• Mandibulär återställningsanordning (MAD): Flyttar nedre käke framåt/nedåt för att öppna luftvägen. Mest använd. För mild–måttlig obstruktiv sömnapné.

Läkemedel

Inga läkemedel är godkända som primärbehandling. Forskning pågår men resultat har hittills varit besvikande. Vissa patienter kan dra nytta av specifika preparat under specialistövervakning.