
Proteiner (enzymer) i bakterier som känner igen specifika DNA-sekvenser och skär DNA på exakta platser. Bakterierna använder dem som försvarsvapen mot virus (bakteriofager).
När ett virus injicerar sitt DNA i en bakterie, känner restriktionsenzymer igen det främmande DNA och hugger sönder det innan det hinner kapera bakteriens replikeringsmaskineri. Bakteriens eget DNA är skyddat genom metylering (kallat restriktions-modifikationssystem).
Restriktionsendonukleaser (en undertyp) kan klippa ut DNA-fragment och klistra in dem i andra DNA-molekyler. Exempel: sätta in humansitt insulin-gen i E. coli för att producera insulin till diabetiker.
Genom att hugga upp plasmider (mindre cirkulära DNA-molekyler i bakterier) med olika enzymer och analysera fragmentstorlekar kan forskare kartlägga plasmidents struktur och sekvens – avgörande för kloning och sekvensering.
Restriktionsenzymer (upptäckta 1960–70-talet) gjorde modern molekylärbiologi möjlig: genkloning, PCR, sekvensering, CRISPR-förutsättningar. Nobelpris 1978 (Arber, Nathans, Smith).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online