Paranoid schizofreni: Symptom, diagnos och behandling – en översikt

Paranoid schizofreni är den vanligaste undertypen av schizofreni (ICD-10: F20.0, DSM-5: Schizofreni med prominent vanföreställningar/hallucinationer). Karaktäriseras av positiva symptom (vanföreställningar, hallucinationer) med relativt bevarade kognitiva och negativa symptom i början. Debut oftast 18–30 år (män tidigare än kvinnor). Här är en systematisk översikt.

Kernsymtom (DSM-5 kriterier – ≥ 2 under 1 månad, ≥ 1 av 1–3)

1. Vanföreställningar (Delusions): Fasta, felaktiga övertygelser oförändrade av motbevis.
   • Paranoida: Förföljelse (spioneras, följs, förgiftas), referens (TV/radio skickar meddelanden), kontroll (tankar stulna/inlagda).
   • Grandiösa: Identitet som kändis, gud, extra-terrestrisk, magiska förmågor.
   • Somatoforma: Kropp förändras, parasiter, lukt.
2. Hallucinationer: Upplevelser utan externt objekt.
   • Auditiva (mest vanliga): Röster (en eller flera) som kommenterar, hötar, befaller, diskuterar patienten. Ofta negativa, kritiska.
   • Visuella, taktila, olfaktora, gustatoriska: Mindre vanliga.
3. Desorganiserat tal: Avvikande associering (tangentialitet, incoherens, "word salad"), neologismer.
4. Grovt desorganiserat/kataton beteende: Agitera, stupor, negativism, vaxflexibilitet, stereotypier.
5. Negativa symptom: Apati, avogia (brist på målstyrd aktivitet), alogia (talfattigdom), anhedoni, asocialitet, affektiv avplattning.

Symtomprofiler – vad patienten upplever

Diagnos – uteslutning och mönster

• Inga laboratoriemarkörer. Diagnos = klinisk bedömning + anamnes + uteslutning av:
• Substansinducerad psykos (amfetamin, cannabis, kokain, alkohol, steroider).
• Medicinska orsaker: Temporal lobe epilepsi, hjärntumör, encefalit, autoimmun (anti-NMDA), B12-brist, syfilis, Wilsons sjukdom, hypotyreos.
• Affektiva psykoser (bipolär typ I med psykotiska symptom, depression med psykotiska symptom).
• Personlighetsstörningar (skizoid, schizotypisk, paranoid) – symptom mildare, kroniska, utan psykotiska episoder.

Behandling – evidensbaserad och individuell

1. Antipsykotika (neuroleptika) – grundstenen:
   • Andrahands (atypiska) förstahandsval: Risperidon, olanzapin, kvetiapin, aripiprazol, lurasidon. Mindre EPS (extrapyramidala biverkningar).
   • Förstehands (typiska): Haloperidol, flufenazin – vid allvarliga positiva symptom, aggressivitet, kostnadsbegränsningar. Högre EPS-risk.
   • Depotpreparationer (LAI): Paliperidon palmitat, risperidon, aripiprazol – säkerställer adhären, minskar recidiv med 50–70%.
2. Psykosociala insatser (lika viktiga):
   • CBT för psykos (CBT-p): Reality testing, coping-strategier för röster, kognitiv omstrukturering av vanföreställningar.
   • Familjeintervention (psychoedukation, kommunikationsträning, problemlösning) – minskar recidiv med 50%.
   • Social kompetensträning, stödjd arbete/utbildning (IPS-modell).
   • Assertive Community Treatment (ACT) för svåra fall.
3. Krisplan & säkerhet: Vårdnadshavare/närstående inblandade. Vårdplan med varningssignaler, akutkontakter, läkemedelsföljsamhet.

Prognos

• ~25%: Enstaka episod, full återhämtning.
• ~50%: Återfall men god funktion mellan episoderna med behandling.
• ~25%: Kroniskt förlopp med bestående negativa symptom, funktionsnedsättning.
• Tidig insats (DUP – Duration of Untreated Psychosis < 3 mån) = bättre utfall.

Slutsats

Paranoid schizofreni är en allvarlig men behandlingsbar sjukdom. Nyckeln är tidig upptäckt, läkemedelsadherence, psykosocial stöd och en terapeutisk allians. Patienter kan leda meningsfulla liv med rätt behandling och förståelse från omgivningen. Stigma är ofta den största hinder – kunskap bryter det.

• Biologiska och psykologiska effekter efter makens död – en guide för överlevande
• Vilka läkare behandlar borrelios (Lyme-sjukdom)? – En guide till rätt specialist