Ångestsyndrom, som social fobi, paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom, utgör den vanligaste gruppen av psykiska sjukdomar. Vid svåra former av ångestsyndrom baseras prognosen oftast på sjukdomens varaktighet och eventuella samtidiga diagnoser, liksom på andra faktorer som behandlingsmöjligheter.
Vissa ångestsyndrom kan utvecklas redan under barndomen, exempelvis social fobi och tvångssyndrom (OCD), medan andra inte debuterar förrän i tonåren, i tidig vuxen ålder eller ännu senare – däribland paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Många ångestsyndrom är kroniska och kan bestå under hela livet. Akut stressyndrom (ASD) varar dock endast några dagar upp till en månad efter en stressande händelse, och cirka 50 procent av alla fall av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) läker inom tre månader efter det aktuella traumat.
Hos personer med kliniskt diagnostiserade ångestsyndrom varierar symtomens svårighetsgrad ofta över tid. Symtom vid GAD och OCD kan till exempel förvärras av stress, medan sociala fobier kan försvinna och sedan återkomma beroende på utlösande omständigheter.
Mer än 50 procent av alla personer med ett ångestsyndrom har också kliniska symtom på ett annat ångestsyndrom. På samma sätt lider närmare 60 procent av de som fått en klinisk ångestdiagnos dessutom av svår depression.
Trots att ångestsyndrom ofta förekommer tillsammans med depression, personlighetssyndrom och missbruk brukar tillståndet förbättras markant med behandling. Både psykoterapi och läkemedel har goda resultat när det gäller att lindra och hantera symtom vid ångestsyndrom, vilket ger många patienter en positiv långsiktig prognos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online