Medicin mot flygskräck: varför andra behandlingar fungerar bättre

Uttalad flygskräck klassas som en ångeststörning som kallas "specifik fobi" – en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i USA. Även om många frestas att söka receptbelagd medicin eller själva medicinera sig, är flygskräck en störning som i de flesta fall behandlas bäst utan mediciner.

Vad är flygskräck?

Enligt National Institute of Mental Health är en specifik fobi "en intensiv, irrationell rädsla för något som utgör liten eller ingen faktisk fara". När det gäller flygskräck kan flera olika rädslor ligga bakom: slutna eller trånga utrymmen, höjder och känslan av att tappa kontrollen.

Symtomen delas ofta in i två kategorier:

• Kroppsliga symtom: muskelspänningar, andningssvårigheter, hjärtklappning, svettningar och magbesvär.
• Psykiska symtom: minnesproblem och beslutsförlamning. De vanligaste formerna är grubbel (att tänka om och om igen), självförebråelser och katastroftänkande (att föreställa sig fruktansvärda konsekvenser).

Om du undviker att flyga på ett sätt som skadar ditt arbete eller din semesterplanering kan det handla om en specifik fobi – inte bara vanlig stress.

Medicinering

Forskningen om mediciners effekt vid specifika fobier – och särskilt flygskräck – är begränsad. Den allmänna konsensusen är dock att fobier, inklusive flygskräck, inte svarar särskilt bra på medicinsk behandling. Andra behandlingsformer är mer effektiva.

En studie från 1998, utförd av forskare vid Baylor College of Medicine och Houston VA Medical Center, rapporterade två fall av patienter som efter att ha tagit fluoxetin (Prozac) mot depression också upplevde att deras flygskräck försvann. Ett år tidigare fann forskare vid Stanford University att patienter som tog bensodiazepinen alprazolam före flygning upplevde färre självrapporterade ångestsymtom än en placebogrupp. Vid en upprepad flygning en vecka senare, denna gång utan medicin, rapporterade dock alprazolamgruppen fler panikattacker än placebogruppen.

Dessa studier var dessutom små och skulle kräva betydligt mer forskning för att resultaten skulle kunna bekräftas. Effekterna av medicinering är alltså högst begränsade och, i värsta fall, kan bensodiazepiner faktiskt förstärka flygskräcken.

Effektiva behandlingsmetoder

Det finns som tur är flera behandlingsmetoder utan medicin som visat sig vara effektiva mot flygskräck:

• Systematisk desensibilisering: en metod där patienten konfronterar sin rädsla genom visualisering. Den kan minska den självrapporterade ångesten under flygning, och upp till 60 procent av de behandlade fortsatte att flyga 3,5 år senare.
• Exponering i verkligheten (in vivo-exponering): en liknande metod där patienten faktiskt konfronterar det fruktade objektet, med liknande goda resultat.
• Exponering i virtuell verklighet: med hjälp av datorsimulering kan vara minst lika effektiv som exponering i verkligheten – och dessutom billigare.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT): där patienten lär sig ersätta negativa tankar med positiva, kan lindra symtomen men hjälper inte tydligt mot själva undvikandebeteendet.

Att tänka på

Det finns förhållandevis lite forskning om flygskräck. Flera faktorer, bland annat kostnader och behovet av att faktiskt flyga, gör just denna fobi svår att studera.

Varning

Alkohol kan interagera negativt med vissa läkemedel, särskilt preparat som Xanax (alprazolam), och bör aldrig kombineras med dem. Rådfråga alltid din läkare innan du tar någon medicin.