
Gestaltterapin utvecklades av Frederick och Laura Perls i slutet av 1940-talet. Det är en upplevelseinriktad terapiform som betonar förståelse och process framför innehåll. Genom terapin lär sig klienterna vad de tänker och hur de tänker – inte varför de tänker som de gör.
Perls menade att klienter ofta är manipulativa och undviker att ta ansvar för sina liv. Terapeutens roll blir därför att konfrontera klientens undvikande av självständighet och uppmuntra till större egenansvar. Det övergripande målet med gestaltterapin är ökad självkännedom och närvaro i nuet.
Vrede är ett beteende som kan bearbetas med gestaltteknikerna öppen dialog och relationsbyggande. När dessa tekniker används med en klient som kämpar med ilska är det viktigt att klienten känner att terapeuten lyssnar utan att döma. En varsam konfrontation behövs för att öka medvetenheten om problemet, vilket är en försiktig och gradvis process.
Genom att bibehålla den terapeutiska relation som etableras inom gestaltterapin visar terapeuten den arga klienten att hen verkligen lyssnar. Detta öppnar dörren för en ärlig dialog mellan klient och terapeut.
"Att göra varvet" (making the rounds) är en specifik teknik som används i gruppgestaltterapi. Den är särskilt användbar när en gruppmedlem har svårt att lita på de andra deltagarna. Terapeuten ber gruppdeltagaren att gå till varje medlem i gruppen och berätta varför hen inte litar på just den personen.
Övningen ger klienten möjlighet att experimentera med nya beteenden, konfrontera sin rädsla och öva på att ta risker. Genom att träna i en trygg miljö kan klienten sedan överföra dessa färdigheter till sitt vardagsliv.
Vissa klienter uppvisar uttalade hämningar och överdriven blyghet. De kan framstå som mycket vänliga och tillmötesgående, men innerst inne känner de att de inte står upp för sig själva. I sådana fall kan omvändhetstekniken vara till stor hjälp.
Vid denna teknik vänder klienten på sitt vanliga beteende. Klienten kan exempelvis rollspela ett möte samtidigt som hen beter sig så negativt som möjligt. Aktiviteten gör det möjligt för klienten att erkänna och acceptera andra sidor av sin personlighet.
Gestaltterapeuter arbetar för att öka klientens medvetenhet om de subtila signaler som sänds via kroppsspråket. Exempel på sådana hållningar och gester är hopfallna axlar, korslagda armar, rynkade pannor och skakande ben.
Med överdrivningsövningen ber terapeuten klienten att överdriva det problematiska beteendet. En klient som sitter ihopsjunken kan exempelvis uppmanas att sjunka ihop så mycket som möjligt, hela vägen ner till knät om det går. Därefter beskriver klienten de känslor som hör ihop med beteendet. Idén är att det finns en underliggande känsla kopplad till beteendet, och att överdrivningen förstärker känslan så att den blir medveten för klienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online