1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur fungerar en kolhydratfattig diet? Fakta, risker och smarta alternativ

Termen "kolhydratfri diet" är i själva verket en missvisande benämning. Det är nästintill omöjligt att helt utesluta alla kolhydrater ur kosten – därför handlar det i praktiken alltid om en lågkolhydratkost. Lågkolhydratdieter går under många olika namn. Atkinsdieten är den mest kända, men även South Beach, Sugar Busters, Protein Power, The Zone och Stillman-dieterna betonar att minska kolhydraterna till ett minimum. Vissa av dessa dieter lägger till mer protein, andra sänker fettmängden, och åter andra bygger på obegränsade mängder fett och protein för att hjälpa den som bantar att hålla ut.

Dessa dieter har visat sig vara effektiva för viktminskning, men de kan också innebära vissa risker för hälsan. Här går vi igenom hur de fungerar, vad forskningen säger och vilka alternativ som finns.

Så fungerar mekanismen bakom viktminskningen

Lågkolhydratdieter marknadsförs ofta som att de kan förändra kroppens "kemi" och på så sätt trigga igång viktminskningen. Det som faktiskt händer är att du inte får i dig tillräckligt med kolhydrater för att kroppen ska fungera optimalt. Kroppen tvingas då att använda sina kolhydratlager, som lagras i form av glykogen, som energikälla.

När kroppen bränner glykogen frigörs samtidigt vätska, vilket ger en dramatisk initial viktminskning i början av dieten. Nedgången består till stor del av vatten, men den snabba effekten kan motivera bantaren att fortsätta med dieten.

Finns det "bra" kolhydrater?

Många lågkolhydratdieter framställer det som att alla kolhydrater är skadliga och ersätter dem med fettrika och proteinrika kostscheman. Om du tror att fet mat är bra för dig har du troligen inte följt näringsforskningen under det senaste århundradet. Fettrika kostvanor ökar risken för hjärt-kärlsjukdom avsevärt, oavsett kroppsweight.

Alla kolhydrater är dock inte onda. Många läkare invänder mot att utesluta dessa "bra kolhydrater" från kosten. Fullkorn, vissa grönsaker, frukt, ris, bönor, pasta och potatis – livsmedel som ofta stryks från dessa kostplaner – är dessutom rika på antioxidanter, vitaminer, fibrer och flavonoider som spelar en avgörande roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Hälsosammare alternativ

Studier publicerade i Journal of the American Medical Association 2007 och 2008 visade att så kallade medelhavskoster – rika på frukt och grönsaker, fisk, hälsosamma fetter som olivolja och nötter samt små portioner kött – är lika effektiva som lågkolhydratkost för viktminskning och utan tvekan nyttigare.

Lågkolhydratdieter sänker visserligen triglyceridnivåerna och förbättrar både HDL- och LDL-kolesterolet. En annan studie från samma period fann att den bästa dieten för dig kan bero på hur dina hormoner reagerar. Personer med höga insulinnivåer går ner mer i vikt på lågkolhydratkost än på lågfettkost, medan de med låga insulinnivåer går ner ungefär lika mycket på båda. Hur en lågkolhydrat-, högprotein- och fettrik kost påverkar sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom och cancer utvärderas fortfarande.

Rekommendationer

Även om kroppsvikten är en viktig faktor för god hälsa menar nutritionister och forskare att regelbunden motion och en näringsrik kost av hög kvalitet är viktigare för hälsan och sjukdomsförebyggandet än att hålla vikten på eller under en specifik rekommenderad nivå.

Lågkolhydratdieter kan vara ett verktyg för snabb viktminskning inför en operation eller när övervikt hotar livet, men experterna är fortfarande oense om huruvida lågkolhydratkost bör vara ett permanent livsstilsval eller inte. Rådfråga alltid läkare eller legitimerad dietist innan du gör större förändringar i din kost.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online