När vi hör eller läser ordet ”socker” tänker de flesta av oss på små vita kuber av sötma. Men ta en promenad genom livsmedelsbutiken och du upptäcker snart att hyllorna erbjuder långt mer än påsar med vitt socker. Läser du sedan innehållsförteckningen på en läsk eller ett bakverk ser du sällan själva ordet socker – istället dyker en rad andra namn upp som du kanske inte anar är former av socker.
Det behöver inte betyda att tillverkarna försöker lura dig. Orsaken är enkel: ”socker” är inte ett vetenskapligt namn. Det korrekta namnet är sackaros, som vanligtvis utvinns ur sockerrör eller sockerbetor. Här går vi igenom de vanligaste sockerorden i livsmedelsmärkningen, så att du lättare ser vad som faktiskt finns i maten du köper.
De flesta recept kräver strösocker – det vanliga vita bordsockret som säljs i påsar. Andra recept använder florsocker, som är strösocker som malts mekaniskt tills kristallerna krossats. Det är mycket fint och blandas ibland med en nypa stärkelse för att undvika klumpbildning. Grovt pärlsocker används däremot främst som dekoration på bullar, kakor och bakverk.
När du läser en innehållsförteckning betyder ord som slutar på ändelsen ”-os” nästan alltid någon form av socker. De vanligaste sockerarterna på etiketter är fruktos, dextros och glukos. Fruktos kommer från honung, frukt och grönsaker och är något sötare än bordsocker. Dextros, som är samma sak som glukos, utgör kroppens viktigaste energikälla och används i bakprodukter som brunaie- och kakmixar samt i färdigbakade varor. Ett annat ord som ofta syns är maltodextrin, en form av dextros som framför allt återfinns i konserverad frukt och snacks.
Brun farin, ljus farin och Barbadossocker är alla sockertyper med olika mängd melass tillsatt. Det sker för smakens och färgens skull – ju mörkare sockret är, desto mer melass innehåller det. Melass är dessutom en biprodukt vid de flesta sockertillverkningsmetoder och listas även som egen ingrediens på livsmedelsetiketter.
Ett annat säkert sätt att hitta socker på en etikett är att leta efter ord med ”sirap”. Lönsirap är ett välkänt sötningsmedel, medan majssirap förstärker smaken och ger maten en mjukare konsistens. Eftersom majssirap är billig att framställa finns den i enormt många godisar, livsmedel och läskedrycker. En ytterligare variant är högfruktoserad majssirap (HFCS), som är extra vanlig eftersom den löser sig mycket enkelt i produkter.
Vi får förstås inte glömma de artificiella sockrarna, ofta kallade sötningsmedel, kalorisnåla sötningsmedel eller sockerersättningar. Orsaken till det lägre kaloriinnehållet är att de är extra söta – mindre mängd behövs för att ge smak åt livsmedel och drycker. Vanliga namn på etiketterna är aspartam (NutraSweet), sackarin och sukralos.
Nästa gång du handlar kan du med fördel skanna av ingredienslistan med nya ögon. Kom ihåg att ingredienser alltid anges i fallande ordning efter vikt – står ett sockernamn tidigt i listan innehåller produkten sannolikt en hel del socker. Med kunskapen om dessa olika benämningar blir det betydligt lättare att fatta medvetna val i matbutiken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online