Risdieten, som ursprungligen utvecklades av läkaren Walter Kempner vid Duke University, bygger på måltider med lågt protein-, fett-, socker- och saltinnehåll samt rikligt med komplexa kolhydrater och få kalorier. En central del av konceptet är också medvetenhet och närvaro i samband med måltider. Att integrera denna kost i ett stressigt vardagsliv kräver nya vanor, kunskaper och referenser. Förmågan att läsa näringsdeklarationer gör dieten betydligt lättare att hantera – men att förstå ett livsmedels näringsvärde, dess innehåll och vilka livsmedel som passar bra ihop kräver lite inlärning, egen research och experimenterande.
Att kunna läsa deklarationer är avgörande när man följer en kostplan som skär ner så kraftigt på fett, salt och socker – just dessa tre finns det gott om i bearbetade livsmedel. Livsmedelsverket och motsvarande myndigheter erbjuder vägledning om vad näringsdeklarationen innehåller och hur den kan hjälpa konsumenten att göra bättre val. Många webbplatser visar exempeldeklarationer där de olika delarna tydligt markeras tillsammans med förklaringar till vad varje del används till.
Ett praktiskt tips är att skriva ut en exemplarisk deklaration och ta med den när du handlar. Använd den som stöd när du jämför produkter och dela gärna med dig av den till andra som också håller på att lära sig läsa etiketter.
Att lära sig identifiera och kombinera proteinkällor utanför mejeri- och animaliska produkter underlättar övergången till risdieten avsevärt. Ett enkelt verktyg är en lista med två kolumner: fullkorn i den vänstra kolumnen och grönsaker respektive baljväxter (ärtor och bönor) i den högra.
Använd en näringsdatabas, till exempel USDA:s Nutrient Database eller svenska Livsmedelsverkets databas, för att notera hur mycket protein en kopp av varje livsmedel innehåller. Ta med listan när du äter ute, handlar eller planerar veckans meny. Du behöver inte memorera informationen – den fungerar bäst som referens och hjälper dig att få ut maximalt näring av varje måltid.
En stor del av att lyckas med risdieten handlar om att träna upp medvetenhet, ofta kallad mindfulness. Alla har inte lätt för samma typ av meditation – varje sinne är unikt. Att hitta rätt form kan kännas överväldigande, så börja smått.
En enkel promenad runt kvarteret räcker gott för att koppla bort ljudet från televisionen, radion eller hemmets brus. Att avsätta tid för att besöka några trevliga platser en gång i veckan fungerar också utmärkt. Lokala rosenträdgårdar, vandringsleder, dammar, sjöar, parker eller till och med området kring ett kloster eller konstmuseum kan ge både mental och visuell vila. En sådan paus blir början på en större förändring mot ett mer medvetet leverne – både vid matbordet och i resten av livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online