Människokroppen utvecklas i flera olika stadier genom livet, och varje stadium ställer unika krav på kosten. Spädbarn till exempel växer betydligt snabbare än äldre barn och behöver därför en annorlunda kost för att tillgodose de föränderliga behoven hos sina växande kroppar. Behoven fortsätter att utvecklas under hela livet, vilket gör det viktigt att känna till hur man bäst tillgodoser kroppens näringsbehov – oavsett ålder.
Bröstmjölk är den ideala näringskällan för ett nyfött barn.
Bröstmjölk ger all näring ett barn behöver fram till fyra–sex månaders ålder. Om amning inte är ett alternativ kan kommersiellt producerad modersmjölksersättning användas istället. Den amerikanska barnläkarakademin (American Academy of Pediatrics) rekommenderar att fast föda introduceras gradvis, en livsmedel i taget, mellan fyra och sex månaders ålder. Vanligtvis börjar barn med järnberikad gröt innan de går vidare till mosade frukter och grönsaker.
Innan barnet fyllt ett år ska varken honung eller komjölk ges, eftersom båda kan innebära hälsorisker för den lilla kroppen. Mellan ett och två års ålder bör barnet istället få en balanserad kost som innehåller protein (såsom kött), frukt, grönsaker, näringsrika spannmålsprodukter och fullfeta mejeriprodukter.
Ett barns kost bör vara rik på kalcium, järn och B-vitaminer.
Barn över två år bör äta mindre fett än spädbarn och småbarn, men samtidigt fortsätta få i sig så mycket kalcium som möjligt – helst från fettsnåla eller fettfria mejeriprodukter. Merparten av näringsämnena bör komma från vanlig mat snarare än kosttillskott, även om det inte är skadligt att ge yngre barn ett åldersanpassat multivitaminpreparat.
Ett sådant tillskott kan säkerställa att barnet får rekommenderade mängder av kritiskt viktiga vitaminer och mineraler, bland annat folsyra, som bidrar till vävnaders och cellers normala funktion. Järn och B-vitaminer är särskilt viktiga under denna period eftersom de stödjer både energiomsättningen och den fortsatta utvecklingen av hjärna och nervsystem.
Balanserade måltider är avgörande för tonåringars nuvarande och framtida hälsa.
Under tonåren utvecklar barn vuxna fysiska drag, vilket innebär att deras kost alltmer bör likna de kostråd som gäller för vuxna. De bör äta minst tre balanserade måltider per dag, men det är också viktigt att välja hälsosamma mellanmål när hungern smyger sig på mellan måltiderna.
Tonåringar värdesätter ofta bekvämlighet, därför kan enkla och näringsrika mellanmål – till exempel morotsstavar och druvor – hjälpa dem att bibehålla goda matvanor när de övergår till vuxenlivet och börjar fatta egna beslut om vad de äter. Precis som vuxna bör tonåringar dricka gott om vatten, äta fiberrik mat och hålla konsumtionen av stekt mat till ett minimum.
Alla vuxna bör äta rikligt med frukt.
Amerikanska hälso- och socialdepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) rekommenderar att vuxna får i sig cirka 2 000 kalorier per dag, och att merparten av kalorierna kommer från fullkornsprodukter. Kalcium, gröna grönsaker och magra proteinkällor är andra viktiga byggstenar i en vuxens kost. Vuxna uppmuntras dessutom att äta minst två koppar frukt dagligen, dricka gott om vatten samt begränsa intaget av tillsatt socker och salt.
Från 50 års ålder och uppåt bör man fortsätta välja fettsnål mat – särskilt fri från transfett – med måttligt kaloriinnehåll men rikt på fibrer och näringsämnen som kalcium, D-vitamin, järn och zink. Äldre vuxna bör sträva efter att hitta en variation av hälsosam mat som de verkligen tycker om, eftersom det ökar chansen att dessa näringsrika val blir en naturlig och bestående del av vardagen i takt med att man åldras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online