Opastöriserad mjölk, ofta kallad "råmjölk", är en benämning på mjölk som kommer direkt från kon och inte har genomgått pasteuriseringsprocessen. I takt med att allt fler människor väljer bort bearbetade livsmedel har intresset för råmjölk ökat – men det finns flera viktiga hälsorisker att känna till.
Pasteuriseringsprocessen dödar vanligtvis farliga patogener i mjölken. Råmjölk har dock ingen förmåga att eliminera dessa mikroorganismer på egen hand. Utan värmebehandling kan skadliga bakterier som salmonella, E. coli och listeria finnas kvar i mjölken och utgöra en allvarlig fara för både vuxna och barn.
Konsumtion av opastöriserad mjölk kan leda till matförgiftning. Vanliga symtom är kräkningar, diarré och buksmärtor, samt influensaliknande besvär såsom feber, huvudvärk och värk i kroppen. De flesta återhämtar sig från matburna sjukdomar inom kort tid, men vissa personer drabbas svårare och kan lida av kroniska eller allvarliga symtom under längre perioder. Små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar löper särskilt stor risk.
Gravida kvinnor bör undvika råmjölk på grund av risken att få i sig bakterien listeria. Det går nämligen att smittas utan att själv känna sig sjuk, samtidigt som bakterien kan hota fostrets liv. Gravida bör inte bara undvika opastöriserad mjölk utan även produkter tillverkade av råmjölk, exempelvis vissa mjuka ostar och andra opastöriserade mejeriprodukter.
Trots populära påståenden saknar råmjölk något extra näringsvärde jämfört med pastöriserad mjölk. Den stärker inte immunförsvaret eller skyddar mot andra hälsoproblem som allergier, cancer eller astma. Enligt American Osteopathic Association finns det ingen vetenskaplig dokumentation som visar att opastöriserad mjölk skulle vara mer näringsrik än pastöriserad mjölk. Faktum är att de små näringsmässiga förlusterna vid pastarisering långt övervägs av den betydande minskningen av hälsorisker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online