1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Näringsmässiga skillnader mellan rå och pastöriserad mjölk

I en tid där allt fler söker sig till rå, ekologisk och obearbetad mat i stället för processade alternativ pågår en livlig debatt om näringsvärdet i rå jämfört med pastöriserad mjölk. Rå mjölk är mjölk som inte har pastöriserats – det vill säga upphettats till hög temperatur för att döda skadliga bakterier. Anhängare av rå mjölk menar att pastöriseringen förstör nyttiga enzymer, näringsämnen och bakterier. De hävdar till och med att rå mjölk kan motverka laktosintolerans samt skydda mot allergier, astma, hudproblem och urinvägsinfektioner. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) argumenterar dock för att pastöriserad mjölk har samma näringsvärde som rå mjölk, och att konsumtion av rå mjölk kan vara farlig – särskilt för personer med försvagat immunförsvar eller de som inte är vana vid att dricka den.

Bearbetning av mjölk

Rå mjölk som köps direkt från en lantbrukare bör vara klassad som "Grade A". Det innebär att gården inspekteras två gånger per år, att mjölken testas månadsvis för bakterier och att råmjölken kyls ner till cirka 10 grader Celsius inom två timmar efter mjölkningen. En befolkningsundersökning från FoodNet 2006–2007 uppskattade att 4 procent av de mejeriprodukter som konsumerades i USA var opastöriserade.

Pastöriserad mjölk lagras innan den upphettas till hög temperatur under kort tid för att döda bakterier. Processen utvecklades ursprungligen för att eliminera skadliga mikrober som orsakar sjukdomar som tyfoidfeber, tuberkulos, difteri och listerios. Utöver pastörisering homogeniseras mjölken också för att bryta ned fettpartiklar och förhindra att ett gräddskikt bildas. Därefter kyls den, förpackas och transporteras samt lagras vid kylda temperaturer.

Näringsmässiga skillnader

Det finns endast små variationer i näringsvärdet mellan rå och pastöriserad mjölk. Innehållet av niacin, folsyra och vitamin D förblir oförändrat. I pastöriserad mjölk sker en viss förlust av tiamin, cirka 5 procent av vitamin E och mindre än 10 procent av biotin och vitamin B12. Visserligen bryter pastöriseringen ner vissa enzymer i rå mjölk, men dessa anses inte vara avgörande för människors hälsa. Hälsofördelarna med pastöriserad mjölk bedöms vida överstiga dessa små näringsförluster – både när det gäller att göra mjölken säker att dricka och att förlänga dess hållbarhet.

Risker med rå mjölk

FDA avråder från konsumtion av rå mjölk på grund av de potentiella hälsoriskerna. Opastöriserad mjölk kan bära på farliga virus och bakterier, bland annat norovirus, salmonella, E. coli och listeria. Rå mjölk kan kontamineras via flera olika källor, exempelvis sjukdomar hos nötkreatur, bakterier från komocka, juverinfektioner, mänsklig korskontaminering samt orena bearbetningsutrustning.

Mellan 1998 och 2008 ledde 86 utbrott orsakade av konsumtion av rå mjölk eller produkter baserade på rå mjölk till 1 676 sjukdomsfall, 191 sjukhusvistelser och två dödsfall, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Den verkliga siffran är troligen högre, eftersom många fall aldrig anmäls. De som löper störst risk är barn, äldre, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar.

Andra faktorer

Många som växt upp med rå mjölk svär vid dess näringsvärde och intygar att den aldrig gjort dem sjuka. De som producerar rå mjölk för egen konsumtion har dessutom bättre kontroll över de miljöfaktorer som påverkar produktionen. Bakterienivåerna i rå mjölk kan dock vara oförutsägbara, och att dricka den medför alltid vissa risker. Individer kan ha byggt upp immunitet mot vissa av de bakterier som förekommer i rå mjölk. Därför bör rå mjölk aldrig ges till någon som inte brukar dricka den.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online