1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Är det verkligen så svårt att gå ner i vikt?

Att gå ner i vikt är sällan lätt. De mest effektiva strategierna för viktnedgång kräver nämligen både ett kaloriunderskott och en ökad fysisk aktivitet, och det kan kännas överväldigande att hinna med både träning och hälsosam matlagning i en vardag som redan är fullspäckad.


Hur svårt det faktiskt är varierar dock från person till person och påverkas av faktorer som din motivation, din tillgång till näringsrik mat, din ålder och din övergripande hälsa. Här går vi igenom de vanligaste utmaningarna – och vad du kan tänka på för att lyckas.


Utmaningen med att bara ändra kosten

Om du bestämt dig för att gå ner i vikt enbart genom kostförändringar kan resan bli extra tuff. Som tumregel krävs ett underskott på cirka 7 000 kalorier för att gå ner ett kilo kroppsfett, vilket kan innebära betydligt mindre portioner och ett noggrannare val av livsmedel.


Tänk på att en enda läsken innehåller omkring 120–190 kalorier och en påse potatischips ofta cirka 150 kalorier. Att enbart skära bort tomma kalorier räcker därför sällan, om du inte redan äter mycket snacks och sötdrycker. Lyckas du inte spara in tillräckligt många kalorier per vecka blir viktnedgången långsam. Ett sunt och realistiskt mål är högst cirka ett kilo per vecka.


Utmaningen med att bara träna

Att gå ner i vikt genom träning utan att ändra kosten kan verka lockande, men även den vägen är krävande. Ju mer du väger och desto mer muskler du har, desto fler kalorier förbränner du – men enligt Mayo Clinic kan man behöva upp emot 300 minuters motion per vecka för att uppnå en märkbar viktnedgång.


Som exempel förbränner en person som väger cirka 70 kilo ungefär 300 kalorier när hon eller han springer i 8 km/h i 30 minuter. För att gå ner i vikt enbart med den träningsmängden skulle du behöva nästan sex timmars löpning per vecka. Kombinerar du däremot träning med smarta kostval går nedgången betydligt snabbare och blir dessutom lättare att bibehålla.


Svårigheten med att hålla vikten

Många glömmer att själva viktnedgången bara är halva jobbet. När du väl nått ditt mål och börjar släppa på med favoritmaten eller slarvar med träningen kommer kilona ofta smygande tillbaka – ibland snabbare än du trodde.


Därför kan viktnedgång aldrig vara en engångskur. Den måste byggas på en verklig livsstilsförändring där nya mat- och träningsvanor blir en naturlig del av vardagen, långt efter att målet nåtts. Och just permanenta vaneförändringar är, som de flesta vet, aldrig enkla.


Individuella faktorer som spelar in

Några saker gör viktnedgången svårare för vissa personer än andra:

Ålder

Med åldern ersätts en del muskelmassa gradvis av fett, och eftersom muskler förbränner fler kalorier än fettvad sjunker energiförbrukningen i vila. Det gör att samma matvanor ger mindre effekt ju äldre du blir.

Kön

Eftersom kvinnor i genomsnitt är mindre och har mindre muskelmassa än män tenderar de också att gå ner i vikt i långsammare takt, även vid liknande insatser.

Hälsa och skador

Värk, smärta och skador kan göra det svårare att hitta motivationen och orken att röra på sig, vilket försvårar både träningen och vardagsaktiviteten.

Gener

Ärftliga faktorer spelar en viss roll. Vissa personer har svårare att gå ner i vikt och dras ofta tillbaka mot en viss "inställd" vikt oavsett hur de äter eller tränar.


Sammanfattning

Viktnedgång är en utmaning för de flesta, men svårighetsgraden beror på hur du lägger upp din plan och på dina personliga förutsättningar. Den snabbaste och mest hållbara vägen är nästan alltid att kombinera ett måttligt kaloriunderskook med regelbunden fysisk aktivitet – och att se förändringen som en ny livsstil snarare än en tillfällig diet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online