Konserveringsmedel är ämnen – både syntetiskt framställda och naturligt förekommande – som bromsar nedbrytningen av biologiska produkter. Idag är de vanligt förekommande i grönsaker, frukter och bearbetade livsmedel som godis. Eftersom många av dem har artificiellt ursprung riktas de ibland kritik av oroade konsumenter som en del av en ohälsosam livsmedelsmiljö.
Huruvida konserveringsmedel faktiskt är skadliga för hälsan är fortfarande omdiskuterat, och debatten kring ämnet fortsätter. Här går vi igenom de viktigaste fördelarna och nackdelarna.
Som namnet antyder bevarar konserveringsmedel innehållet i en produkt, oavsett om det gäller livsmedel eller annat organiskt material. Ett konserveringsmedel verkar nedbrytningshämmande genom att aktivt motverka mikrobiell tillväxt. Utan detta skydd kan förändringar i livsmedlets sammansättning skada konsumenter allvarligt, eftersom bakterier, mikrober och sjukdomsalstrare då kan ta sig in i kroppen.
Många vet inte att konserveringsmedel ofta förekommer naturligt i naturen. Naturliga sockerarter och salter är i sig själva konserveringsmedel. Livsmedel kan själva bilda dessa ämnen för att förhindra nedbrytning eller angrepp från andra organismer. Även om detta inte gäller merparten av konserveringsmedlen i en given produkt existerar naturlig konservering definitivt, helt utan mänsklig inblandning.
Medan välbärgade länder som USA, Storbritannien och Frankrike har möjlighet att välja ekologisk mat utan konserveringsmedel saknar mindre gynnade länder ofta det alternativet. Konserveringsmedel gör det möjligt att bearbeta och lagra livsmedel under lång tid, vilket innebär att miljontals – till och med miljardtals – människor kan försörjas till låga produktionskostnader. Samtidigt är det i dagsläget inte syntetiskt konserverad mat som mättar världens hungrande, även om det kan komma att förändras i framtiden.
Att konserveringsmedel har varit en källa till kontroverser under senare år kommer knappast som någon överraskning. Vissa studier, exempelvis Dr. Richard W. Pressingers studie från 1997, har visat att konsumtion av artificiella konserveringsmedel korrelerar positivt med ADHD och add. Dr. Pressinger var också en av de första att kritisera myndigheternas testning av konserveringsmedel.
Andra uttalanden, som de från den kände allergispecialisten Dr. Benjamin Feingold som skapade Feingold-dieten, uttrycker dock tvetydighet kring frågan. Feingold hyllade vid ett tillfälle vissa konserveringsmedels effektivitet när det gällde att motverka hyperaktivitet hos barn. Bageriet Natural Ovens i Manitowoc, Wisconsin, genomförde dessutom ett femårigt program med studier av skolmåltider och deras effekter. Skoldistriktet drog slutsatsen att elevernas studieresultat förbättrades efter att hälsosammare alternativ med färre artificiella konserveringsmedel introducerades.
Livsmedelstillsatserna BHA och BHT har tidigare kopplats samman med cancer och carcinogen aktivitet, om än inte entydigt, enligt en studie av G. Hocman. Det finns tydliga belägg för att olika personer metaboliserar BHT/BHA på olika sätt, vilket har fått många att spekulera i att dessa två vanliga konserveringsmedel kan vara carcinogena hos vissa individer men inte hos andra. BHT används ofta i flingor och fetter, medan BHA återfinns i potatis, kött, öl, bakverk och till och med tuggummi.
I likhet med det mesta kring konserveringsmedel är sambandet mellan allergiska reaktioner och syntetisk konservering fortfarande oklart, rapporterar Dr. Adrian Morris. Vissa konserveringsmedel, som tartrazin, karmin och saffran (det så kallade gula färgämnet), har dock rapporterats vara farliga för personer som är känsliga för anafylaxi och angioödem, enligt Dean Metcalfe m.fl.
Hudutslag, led- och muskelvärk, astmatiska besvär, svaghet och trötthet är vanligt förekommande allergiska reaktioner på konserveringsmedel och tillsatser. Antalet vuxna som är känsliga har uppskattats till mindre än 1 procent, medan barn är betydligt mer benägna att reagera, förklarar Dr. Cas Motala m.fl.
Konserveringsmedel spelar en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning genom att förlänga hållbarheten och göra maten säkrare att äta. Samtidigt finns det legitima farhågor kring vissa syntetiska ämnens eventuella koppling till hyperaktivitet, cancer och allergiska reaktioner. Nyckeln ligger troligen i balans – att dra nytta av konserveringens fördelar samtidigt som man minimerar exponeringen för de mest tveksamma tillsatserna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online