Var sker den största delen av kolhydratupptaget i kroppen?

Det mesta av absorptionen av kolhydrater sker i tunntarmen, och framför allt i dess två första delar: tolvfingertarmen (duodenum) och jejunum.

Tunntarmen – kroppens centrala upptagningsorgan

När du äter mat som innehåller kolhydrater – exempelvis bröd, pasta, ris, frukt eller grönsaker – påbörjas nedbrytningen redan i munnen genom enzymet amylas i saliven. I magsäcken fortsätter bearbetningen, men själva upptaget av näringsämnen i blodet sker nästan uteslutande i tunntarmen.

Tolvfingertarmen och jejunum gör huvudjobbet

I tolvfingertarmen blandas den delvis smälta födan med galla och enzymer från bukspottkörteln. Dessa enzymer sönderdelar komplexa kolhydrater till enkla sockerarter som glukos, fruktos och galaktos – molekyler som är små nog att kunna passera tarmväggen.

Upptaget sker via specifika transportproteiner i tarmcellernas membran. Glukos och galaktos transporteras aktivt med hjälp av SGLT1-proteinet, medan fruktos tas upp passivt genom transportören GLUT5.

Effektiv anatomi för maximalt upptag

Jejunum har en enormt förstorad yta tack vare sina talrika veck, fingerlika utskott (villi) och mikroskopiska mikrovilli. Denna smarta konstruktion gör att näringsupptaget blir både snabbt och effektivt. Normalt är större delen av de intagna kolhydraterna redan absorberade när födan når slutet av jejunum.

Vad händer sedan?

Efter upptaget transporteras sockerarterna via portådern till levern, där de antingen lagras som glykogen eller används som bränsle efter kroppens behov. Kolhydrater som inte hinner tas upp i tunntarmen passerar vidare till tjocktarmen, där tarmbakterier jäser dem – vilket ibland kan orsaka gasbildning och magbesvär.