Att övergå till makrobiotisk kost är inte samma sak som att gå på en bantningskur, där man ändrar sina matvanor enbart för att gå ner i vikt. Makrobiotisk kost bygger på en livsfilosofi som ser maten som själva grunden för hälsa och lycka. Precis som den grekiska betydelsen av ordet "makrobiotik" – "en stor syn på livet" – innebär ett makrobiotiskt leverne att ätandet handlar om mycket mer än att bara stilla hunger. Även om denna sättet att äta har långa traditioner och många hälsofördelar, bör du övergå till det gradvis. Kroppen behöver tid att vänja sig bort från de livsmedel den tror att den behöver. Här får du lära dig hur du går tillväga.
Börja med att öka intaget av fullkornsprodukter som brunt ris, hirs, havre och fullkornsvete. Enligt makrobiotisk kostlära bör dessa utgöra 40 till 60 procent av ditt dagliga kaloriintag. Många av de livsmedel du kanske är van att äta regelbundet bör däremot endast konsumeras sparsamt, eller inte alls – exempelvis rött kött, fjäderfä, kaffe, vitt socker, mjölk, smör, glass och popcorn. Istället för att strunta i allt på en gång bör du långsamt minska både mängden och hur ofta du äter dessa produkter. En gradvis övergång ger kroppen tid att anpassa sig och gör det lättare att behålla nya vanor på lång sikt.
Innan du helt bygger om din dagliga kost kan du börja tillämpa några av makrobiotikens principer kring matsmältning. För makrobiotiska ätare börjar nämligen matsmältningen i munnen. Vissa rekommenderar att man tuggar varje tugga hela 100 gånger, men du behöver inte räkna – det viktiga är att fokusera på hur maten smakar. När du fortsätter tugga börjar saliven bryta ner maten redan i munnen, vilket underlättar arbetet för magen. Normalt sväljer vi så snart saliven samlats i munnen, men vi borde – och kan – tugga maten betydligt mer. Ett bra tips är att tugga maten som du skulle suga på en pastill eller en bit hård karamell: håll den med tungan medan du sväljer. Fortsätt tugga tills maten är ordentligt nedbruten, så att magen slipper arbeta så hårt.
Under övergången börjar du se på mat på samma sätt som makrobiotiker gör. De delar in föda i "principiella livsmedel" – alltså livsmedel som ger oss näring och ork, som fullkorn, grönsaker och baljväxter – samt "kompletterande livsmedel", det vill säga "vad du än känner för" i små mängder. Allteftersom du ändrar ditt ätande bör den senare kategorin bli allt mindre, inte bara för att det är bättre för din hälsa, utan också för att dina smakpreferenser förändras med tiden. Du ska aldrig förneka dig själv något du längtar efter – men du behöver heller inte äta lika mycket för att bli mätt och nöjd. Känner du exempelvis sug efter choklad, välj då bästa möjliga kvalitet och njut fullt ut av ett par tuggor. Koncentrera dig på smaken medan du tuggar.
Makrobiotisk kost omfattar även hur tillagningen påverkar maten. Det bästa sättet att värma mat är med öppen låga, helst från vedeldning – men en gasolspis eller gasspis är också ett bra alternativ. Tillaga däremot inte din mat på elspis eller i mikrovågsugn. Värmen från en låga tillagar maten långsamt och framhäver dess naturliga smaker. Elektrisk värme, särskilt den från mikrovågor, anses däremot föra in kaotisk energi i maten under uppvärmningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online