Idag uppskattas det att cirka 8 procent av USA:s befolkning lider av glutenintolerans, och mellan 15 och 25 procent av konsumenterna aktivt söker efter glutenfria produkter. Detta inkluderar även personer som provar en glutenfri kost av icke-medicinska skäl. Celiaki, som drabbar ungefär 1 procent av befolkningen, är den allvarligaste formen av glutenintolerans och kräver strikt glutenfri kost. Även personer med andra former av glutenöverkänslighet, exempelvis icke-celiac glukensensitivitet, har stor nytta av att undvika gluten.
Alla former av glutenintolerans utlöser en rad symtom, oftast med mag- och tarmbesvär som vanligaste tecken.
Celiaki beskrivs numera som en autoimmun reaktion som uppstår hos genetiskt predisponerade individer och som orsakar bestående skador på tunntarmen. Icke-celiac glukensensitivitet är däremot ingen autoimmun reaktion, vilket innebär att tunntarmen inte tar någon långvarig skada. Vid båda tillstånden är uteslutning av glutenhaltiga spannmål ur kosten den enda behandling som finns tillgänglig. Hos alla med glutenintolerans utlöser glutenintag olika fysiologiska symtom, även om svårighetsgraden varierar.
Vissa symtom är inte lika lätta att koppla till glutenintolerans, vilket gör diagnosen svårare.
Redan en mycket liten mängd gluten kan göra en person som behöver äta glutenfritt ordentligt sjuk. Till skillnad från ett anafylaktiskt chocktillstånd vid matallergi kommer reaktionen på gluten ofta inte direkt, utan kan variera beroende på personens ålder, kön samt sjukdomens längd och omfattning. Vanliga reaktioner är diarré, förstoppning, gaser, buksmärtor och kräkningar. Även svaghet, viktnedgång, trötthet, huvudvärk, ledvärk, "dimma i hjärnan" och domningar är vanliga men mindre tydliga symtom. Vid atypiska former av glutenintolerans kan dessutom tillstånd som infertilitet, irritabel tarm, försenad pubertet samt brist på folat, zink och järn utvecklas.
Glutenrelaterade sjukdomar kan även ge upphov till olika långtidseffekter, till exempel en ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, systemisk lupus, psoriasis och kardiomyopati. Obehandlad celiaki har dessutom kopplats till en ökad förekomst av elakartade tumörer i tunntarmen, adenokarcinom och enteropatiassocierat T-celllymfom. En glutenfri kost är därför avgörande för att minska – eller helt eliminera – både symtomen och deras långsiktiga konsekvenser.
Brunris, quinoa och hirs är några exempel på naturligt glutenfria fullkorn.
En glutenfri diet utesluter alla glutenhaltiga spannmål – vete, råg och korn – och är fortfarande guldstandarden vid behandling av glutenintolerans. Havre innehåller visserligen inget gluten naturligt, men bör ändå undvikas om inte produkten är märkt som "certifierat glutenfritt". Orsaken är den höga risken för kontaminering med gluten under bearbetningen. Trots de positiva effekterna en glutenfri kost har för personer med glutenintolerans, och trots påstådda hälsofördelar för andra, finns det ingen publicerad forskning som stödjer att kosten skulle vara gynnsam för den allmänna befolkningen. En glutenfri diet bör därför endast följas när det är medicinskt motiverat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online