Du har säkert hört det klassiska hälsorådet att undvika läsk om du vill må bra. Men vad ligger egentligen bakom varningen? Här går vi igenom tio tunga skäl till att näringsexperter och läkare betraktar läsk som skurken bland drycker.
Kolsyrad läsk har samma surhetsgrad som ättika – ett pH-värde på 2,5. Ju lägre pH en substans har, desto surare är den, medan vatten är neutralt med pH 7. Syra oxiderar och fräter på det den kommer i kontakt med, inklusive metaller. Att dricka stora mängder sura drycker kan skada både matsmältningen och tänderna.
De förhöjda fosfornivåerna i läsk kan laka ut kalcium från skelettet, vilket kan leda till minskad bentäthet och hälsoproblem senare i livet, exempelvis benskörhet (osteoporos). Fosfor kan dessutom orsaka tandhälsoproblem som tandköpps inflammation, tandlossning och parodontit.
Barn som dricker läsk dagligen löper ökad risk att bryta ben. Marion Nestle, författare till boken Food Politics, påpekar att tonåringar och barn som regelbundet dricker läsk är tre till fyra gånger mer benägna att drabbas av benbrott än ungdomar som inte konsumerar läsk.
Kombinationen av fosforsyra och högt sockerinnehåll fräter på tandemaljen, försvagar tänderna och kan leda till karies och tandköppssjukdomar – särskilt om man inte vidtar extra åtgärder för att motverka effekterna. Barn och vuxna som dricker läsk ofta får räkna med fler hål som behöver lagas än de som undviker läskedrycker.
Sambandet mellan läskkonsumtion och viktuppgång är så tydligt att flera forskare, däribland Nestle, menar att varje ytterligare läsk ökar risken för fetma 1,6 gånger. En flaska cola kan innehålla runt 200 kalorier som enbart kommer från socker, och överkonsumtion av socker är en av de främsta orsakerna till ohälsosam kroppsvikt i USA.
Lättläsk erbjuder få hälsofördelar jämfört med vanlig läsk. Drycken har samma ohälsosamma surhetsgrad, och ny forskning visar att sötningsmedel ändå kan bidra till viktuppgång. När du intar sötningsmedel som aspartam, sukralos och acesulfam-K registrerar kroppen den söta smaken utan kalorier, vilket betyder att sockersuget inte stillas. En studie som följde 2 500 newyorkbor i nio år visade att de som drack lättläsk dagligen hade 60 procent större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke än de som avstod.
Koffein är ett beroendeframkallande ämne som finns i många läskedrycker samt i kaffe och te. Redan en koffeinholdig läsk om dagen kan leda till beroende och abstinensbesvär när intaget sjunker. Koffeinabstinens kan ge illamående, huvudvärk, trötthet, lätt depression, muskelvärk och influensaliknande symtom.
De kemiska tillsatser och konserveringsmedel som används vid tillverkningen av läsk ökar inte bara dryckernas surhetsgrad utan även natriumhalten. Stora mängder läsk kan snabbt driva det dagliga natriumintaget över den nivå som experterna rekommenderar. Effekterna av kemiska tillsatser – inklusive den oskyldigt klingande karamellfärg som finns i många coladrycker – är till stor del okända, men flera studier tyder på att dessa ämnen kan bidra till bildningen av elakartade tumörer och cancer vid hög konsumtion under lång tid.
Viktuppgången och blodsockertopparna som läsk orsakar medför egna hälsorisker i form av typ 2-diabetes. Sjukdomen, som även kallas vuxendiabetes, kan utlösas av en stillasittande livsstil och överkonsumtion av socker. Vid diabetes kan kroppen inte längre hantera socker effektivt, och insulin måste tillföras via läkemedel eftersom kroppen inte producerar tillräckligt för att stabilisera blodsockret på egen hand.
Påslagen på läsk är enorma jämfört med produktionskostnaden. Köper du en flaska läsk om dagen i ett år till cirka 20 kronor styck handlar det om över 7 000 kronor – pengar som istället kunde gå till en resa, ett gymkort, färsk frukt och grönsaker eller andra hälsosammare alternativ. Ett enkelt tips: ta med en återanvändbar flaska fylld med kranvatten vart du än går, så släcker du törsten utan att varken plånbok eller hälsa tar stryk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online