Alfa-liponsyra och alfa-linolensyra har snarlika namn och delar ibland samma förkortning – ALA – och båda spelar viktiga roller för vår hälsa. Trots detta är de två helt skilda ämnen. Alfa-liponsyra är en antioxidant som neutraliserar fria radikaler, de instabila molekyler som bildas när kroppen omvandlar mat till energi. Ämnet finns i hela kroppen och kan syntetiseras inuti cellerna. Alfa-linolensyra är däremot en omega-3-fettsyra som förekommer i särskilt höga koncentrationer i hjärnvävnaden. Till skillnad från alfa-liponsyra kan kroppen inte själv bilda alfa-linolensyra, utan den måste tillföras via kosten – vilket gör den till en essentiell fettsyra.
Alfa-liponsyra är en antioxidant som – på samma sätt som vitamin E och vitamin C – fångar upp fria radikaler och hindrar dem från att skada cellerna. Utöver att neutralisera fria radikaler kan molekylen även återladda andra antioxidanter, så att dessa åter kan bekämpa nya fria radikaler. Alfa-liponsyra samverkar dessutom med enzymer i cellernas mitokondrier – cellernas kraftverk – för att omvandla glukos till användbar energi.
Alfa-linolensyra har en annorlunda uppgift. Fettsyran bidrar till att dämpa inflammationer i kroppen – samt sjukdomar kopplade till inflammation – och utgör en viktig byggnadssten i cellmembranen.
Kroppen producerar självt alfa-liponsyra, men ämnet finns även naturligt i rött kött, inälvsmat som lever samt i jäst – framför allt bryggjäst. Som kosttillskott finns alfa-liponsyra i kapselform eller via injektion som ges av en vårdgivare.
Eftersom kroppen inte kan tillverka alfa-linolensyra måste den hämtas från födan. Linfrön innehåller den högsta koncentrationen av alfa-linolensyra – både som hela frön och som olja. Ämnet finns även i andra växter, bland annat i oljor från raps, soja, perilla och valnöt.
Alfa-liponsyra kan hjälpa till att sänka blodsockernivåerna hos personer med diabetes och kan dessutom lindra smärta och en brännande känsla i armar och ben – perifer neuropati – som ofta följer med sjukdomen. I djurstudier har ämnet visats skydda hjärna och nervvävnad efter stroke, även om det inte är fastställt att effekten är densamma hos människor.
Alfa-linolensyra kan, liksom andra omega-3-fettsyror, bidra till att förebygga hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck samt minska inflammation – exempelvis vid ledgångsreumatism och astma. Fettsyran kan också spela en roll för hjärnhälsan, till exempel vid depression, samt vara betydelsefull för tillväxt och utveckling.
Båda ämnena kan interagera med receptbelagda och receptfria läkemedel. Rådfråga därför alltid läkare eller annan vårdpersonal innan du börjar ta kosttillskott.
Alfa-liponsyra är förknippad med få risker, men eftersom ämnet sänker blodsockret kan det i kombination med insulin orsaka hypoglykemi – ett farligt lågt blodsockervärde. Alfa-linolensyra kan öka blödningsbenägenheten och samverka med blodförtunnande läkemedel. Studier antyder även att fettsyran kan öka risken för prostatacancer hos män samt för makuladegeneration – en ögonsjukdom som skadar synskärpan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online