Kokosolja är både en läcker råvara i köket och en naturlig medicin. Länge ansågs kokosolja ohälsosamt eftersom det till största delen består av mättat fett. Numera är dess hälsofördelar välkända, och alla som bryr sig om en hälsosam kost kan konsumera den med gott samvete. Kokosolja har dessutom en sammansättning som skiljer sig från alla andra fetter, och just dessa unika komponenter ger oljan sina speciella läkande egenskaper.
Kokosolja består till 92 procent av mättat fett. På 1950- och 1960-talen hävdade nutritionisten Ancel Keys att mättat fett var en orsak till kranskärlssjukdom. Han övertygade många om att mättade växtfetter som kokosolja och palmolja var lika ohälsosamma som animaliskt fett. Dessa studier har dock på senare tid ifrågasatts av forskare som Gary Taubes. Idag menar många näringsexperter att människokroppen faktiskt föredrar mättat fett som sitt mest effektiva bränsle. Många kokosoljeentusiaster berättar också att det mättade fetten i kokosolja hjälpt dem att gå ner i vikt, och forskaren Mary Enig uppger att intag av naturlig kokosolja kan förbättra kolesterolvärdena.
Bland de mättade fetterna i kokosolja finns en speciell sorts fett som kallas mellankedjiga triglycerider (MCT). Mellankedjiga fettsyror binder till varandra tre och tre och bildar på så sätt triglycerider. Hela 62 procent av fetten i kokosolja består av dessa specialiserade fettsyror, vilket gör kokosoljan till en av världens rikaste källor till mellankedjiga triglycerider. Dessa är mycket lättare att smälta än långkedjiga triglycerider. De tas upp direkt från tarmen via portvenen till levern, där de omedelbart förbränns som energi. Både modersmjölk och modersmjölksersättning innehåller mellankedjiga fettsyror (MCFA), och personer som har svårt att smälta andra typer av fetter klarar sig ofta utmärkt på MCFA som de som finns i kokosolja.
En av de mellankedjiga triglyceriderna i kokosolja är laurinsyra – ett kraftfullt antimikrobiellt ämne. Kroppen kan omvandla laurinsyra till monolaurin, vilket är lika verksamt mot virus och bakterier. Laurinsyra finns visserligen i modersmjölk samt i mjölk från kor och getter, men den förekommer i betydligt större mängd i kokosolja. Eftersom laurinsyran utgör 45 till 50 procent av MCFA-fettsyrorna i kokosoljan är dess närvaro en av de främsta anledningarna till att oljan anses vara så läkande för kroppen.
Kokosolja innehåller även kapronsyra, kaprylsyra och kaprinsyra. Man tror att även dessa fettsyror besitter vissa antibakteriella egenskaper och att de kan samverka synergistiskt med laurinsyran i kokosoljan. Kaprylsyra finns också i mjölk från vissa däggdjur, men i högre koncentration i kokosolja.
Sammanfattningsvis gör kombinationen av mellankedjiga triglycerider, laurinsyra och övriga fettsyror kokosoljan till ett helt unikt livsmedel. Dess lättsmälta fetter snabbt omvandlas till energi, samtidigt som de antimikrobiella egenskaperna kan stödja kroppens immunförsvar – vilket förklarar varför kokosolja blivit så populär bland hälsointresserade världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online