Reklamkampanjer påminner oss ständigt om att vi bör dricka mjölk, men sanningen är att mjölk inte är bra för alla. Att dricka mjölk kan faktiskt orsaka flera negativa effekter. Människan är dessutom den enda art som dricker mjölk från andra djur eller fortsätter dricka mjölk efter spädbarnsåldern. Många människor avstår helt från komjölk och lever fullt friska liv utan den. Här går vi igenom både fördelarna och de mest betydelsefulla riskerna.
Även om komjölk är utformad för kalvar ger den fortfarande god näring för mänskliga barn. Den innehåller fett, kalcium, kolhydrater, vitaminer, proteiner och mineraler – dock inget järn – allt samlat i en lättillgänglig produkt. Mjölk kan också hjälpa vid orolig sömn, förebygga att tungmetallen bly tas upp i skelett och tänder, balansera kroppens pH-nivå samt bidra till att reglera näringsämnen som passerar cellväggarna.
Trots att mjölk innehåller kalcium och D-vitamin finns det många grönsaker och livsmedel som innehåller betydligt mer än ett glas mjölk. Pastörisering halverar dessutom mjölkens naturliga kalciuminnehåll. Mandlar, bladgrönsaker, sesamfrön och fullkorn innehåller alla mer kalcium än mjölk.
Kalcium är viktigt för skelett och tänder, hjälper till att reglera hjärtrytmen, deltar i muskeluppbyggnad, skyddar mot blodproppar och tjocktarmscancer samt förebygger muskelkramper. Mineralen spelar också en central roll i nervimpulsöverföringen och är avgörande för enzymfunktioner i kroppen.
Webbplatsen Dr. Sears beskriver en kontrollerad studie som visade att cirka 75 procent av barn under ett års ålder var allergiska mot komjölk. Allergin växer oftast bort vid två till tre års ålder. Hos yngre spädbarn kan den orsaka upprepade förkylningar och öroninflammationer.
Allergin kan också ge upphov till läckande tarm-syndrom, eftersom den försvagar tarmslemhinnan så att ämnen läcker ut i blodet. Personer med mjölkkallergi reagerar oftast på proteinet i mjölken men tål ofta ost, yoghurt och mjölk som ingrediens i bakverk.
Vissa vuxna och barn är laktosintoleranta, vilket innebär att de saknar tillräckligt med enzymet laktas för att kunna bryta ner laktosen i mjölken. När mängden laktos i maten överstiger vad det tillgängliga laktaset i tarmväggen klarar av uppstår symtom som gasbildning, uppblåsthet, diarré och buksmärtor. Laktosintolerans kan även orsaka huvudvärk, dålig andedräkt och trötthet.
Många mejerigårdar använder det rekombinanta tillväxthormonet rBGH för att öka mjölkproduktionen hos kor. Hormonet orsakar juverinflammation, vilket kan leda till att mjölken kontamineras av var. De antibiotika som används för att behandla inflammationen kan också hamna i mjölken och därmed i vår livsmedelskedja.
Mjölk från rBGH-behandlade kor innehåller dessutom IGF-1, en insulinliknande tillväxtfaktor. Studier publicerade i tidskriften Science av Harvard School of Public Health och Brigham and Women's Hospital visade att denna tillväxtfaktor kan öka risken för prostatacancer med 4,3 procent.
Salmonella, E. coli, bakteriell kontaminering, stafylokockinfektioner och vissa cancerformer har alla kopplats till mjölk. I en studie publicerad i British Medical Journal följdes ett stort urval mjölkdrickare i Norge under elva och ett halvt år. Resultaten visade att personer som drack tre glas helmjölk per dag hade en fördubblad risk att drabbas av äggstocks- och lungcancer samt en ökad risk för prostatacancer.
Mjölk kan givetvis göra gott för kroppen, men negativa biverkningar kan uppstå när för stora mängder konsumeras. Det rekommenderade dagliga intaget ligger på tre glas à 2,4 deciliter per dag. Ät en välbalanserad och näringsrik kost och lita inte enbart på mjölk för att täcka dina näringsbehov – varierade källor är alltid det bästa valet för din hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online